Yoga World
Annons
Annons
HälsaPlus

Yoga – från mystik till beprövad vetenskap

På 70-talet när yoga bara hade nått ut till några få utvalda grupper i Sverige tyckte många att yoga var lite flummigt, aningen suspekt. Nu har yogan blivit rumsren, inne, och yogastudios ploppar upp i både städer och mindre samhällen. Fler och fler vill ha yoga, i takt med att forskningen i området ökar. En forskning som entydigt pekar på att yogautövande förbättrar människors hälsa.

På en frostbiten strandkant

Nina Ojala sitter på ett fårskinn med en filt omkring sig och blickar ut över småländska Hjortsjön. Hon sänker axlarna och börjar fokusera på sin andning. Jag andas in. Jag andas ut. Sakta sluter hon ögonen och allt hon tänker på är andningen. Hur den känns, var den känns. Andningen blir djupare, andetagen längre.

– Yogan hjälper mig både fysiskt och psykiskt. Jag känner mig lugnare och lyckligare. Värken kommer och går men jag kan hantera den på ett annat sätt och jag anpassar yogan efter dagsformen, säger Nina.

Hon har ständig värk och har fått diagnosen fibromyalgi. Värken kom i samband med en lång period av hög stress. Med regelbunden yogaträning har Nina lättare att stå ut med smärtan.

Lugn- och ro-respons vid yoga

Det skapas ett kraftfullt avspänningspåslag som direkt påverkar blodtryck, ämnesomsättning och immunförsvar. När kroppen får förutsättningarna för att hantera stress kan den lättare ta upp näring från maten, du sover bättre och hela systemet fungerar bättre. Yoga är superb för stressreducering, säger Göran Boll som är pionjär när det gäller svensk forskning i yoga. Han är också engagerad i forskningsprojekt utomlands.

Forskningen ökar lavinartat

Många tusen studier har gjorts om yoga. Omkring en fjärdedel av forskningen går att hitta i Medline som drivs av US National Library of Medicine, en amerikansk databas på webben. Här finns flera tusen forskningsrapporter om yoga från hela världen presenterade. Antalet publicerade studier där ger en fingervisning kring det vetenskapliga intresset. En jämförelse: under hela året 1971 publicerades sex studier om yoga. 2015 var siffran 427. Det trillar in cirka tre forskningsstudier VARJE DAG om yoga nu.

– Yoga är ytterst välutforskat idag, globalt välutforskat. Yoga ger medicinska effekter, det är inget debattämne längre. Seriösa aktörer, forskare och läkare ser att det här funkar, säger Göran Boll.

Det forskas på alla möjliga områden i relation till yoga: inlärning, sömn, psykiska besvär, ryggproblem, hjärtbesvär, cancer, högt blodtryck, diabetes och en mängd andra områden. Tusentals resultat pekar på att yoga gör oss friska och får oss att må bra. Så det skulle finnas mycket pengar att spara inom vården om yogan växte som behandlingsform.

– Enligt en ryggstudie på Karolinska Institutet skulle regelbunden yogaträning kunna bespara samhället en miljon kronor per patient och år, säger Göran Boll.

Yogaforskning sedan 90-talet

Göran Boll är yogalärare och har startat MediYoga Institutet som lär ut yogaformen mediyoga. Göran och hans kollegor utbildar yogainstruktörer och terapeuter som till stor del ska arbeta inom vården. Han har varit delaktig i svensk forskning kring yoga sedan 1998. En forskning med goda resultat.

Det började med en studie på ryggpatienter, och fortsatte med flera andra forskningsprojekt, bland annat kring stress, hjärtsjukdomar, högt blodtryck och för ungdomar med koncentrationssvårigheter. Efter det har det satt fart. För fem år sedan började yoga införas som behandlingsform inom vården. Enligt siffror från MediYoga Institutet finns mediyoga på var tionde vårdinrättning.

– Jag tycker det är en fantastisk utveckling, men också helt logisk och naturlig. Jag har vetat länge att yoga är bra. Nu märks det tydligt att jag inte var den enda som tyckte det, säger Göran Boll.

Yoga inom svensk vård

Yoga erbjuds idag till bland annat hjärtpatienter, smärtpatienter, inom barn- och ungdomspsykiatrin och till cancerpatienter. I Sverige handlar det till största del om mediyoga inom vården, men även andra yogaformer används i terapeutiskt syfte. Ett exempel är satyanandayoga. Under flera år erbjöd Akademiska sjukhuset i Uppsala satyanandayoga till sina cancerpatienter. Meningen var att patienterna skulle få börja röra sig på ett mjukt sätt och bli bekväma med sina kroppar. En annan målsättning var att ge patienterna verktyg för att kunna slappna av, släppa jobbiga tankar och kunna leva mer här och nu.

– Vi har uppnått alla de mål och förväntningar som både vi i projektledningen och patienterna har haft. Så vi är jättenöjda med resultaten. Yoga är bra för kropp och själ, säger Ann-Charlotte Pellettieri, leg. psykoterapeut med inriktning KBT, och drivande i arbetet.

Projektet genomfördes i samarbete med Akademiska sjukhuset under sju år. Mellan åren 2013–2015 har Ann-Charlotte Pellettieri drivit projektet vidare i privat regi med stöd från sponsorer.

Yogaträningen har gett patienterna både bättre cirkulation och rörlighet. Prostatapatienter har blivit hjälpta från urinläckage. Sömnen har förbättrats, onda muskelspänningar har släppt, ångest och oro har lättat. Så här säger ett par av deltagarna:

– Genialt av onkologen att erbjuda yoga. Att stimulera det parasympatiska nervsystemet som ger avslappning, trygghet och vila är precis vad vi cancerpatienter behöver.

Annons
Annons

– Jag får lugn och ro inombords!

Yogaläraren Zeljko Rotim är en av lärarna för cancerpatienterna. Den största moroten i jobbet får han när han lyckas väcka ett större intresse hos sina elever. Som när de själva ställer frågor och börjar träna sin yoga även hemma.

– Då börjar det bli väldigt intressant, säger Zeljko.

Hans engagemang är detsamma oavsett elevernas bakgrund. Yogan anpassas efter gruppens förutsättningar, men målsättningen är densamma. För honom gör det inte någon större skillnad om eleverna är cancerpatienter eller inte.

– Det handlar om att inspirera och väcka ett intresse för att fördjupa sig i yogan. Förutom att det är bra att ta hand om kroppen så är också yoga ett sinnestillstånd, därifrån kommer resten, säger Zeljko, och listar tre punkter som skapar det här sinnestillståndet:

  1. När du inte saknar någonting.
  2. När du inte vill vara någon annanstans.
  3. När du inte vill vara någon annan än den du är.

– När du uppnår de här tre tillsammans så kommer sinnestillståndet vakna av sig själv. Det är yoga. Då har du flow, då är du här och nu.

I sitt arbete har Zeljko mött flera som upplever yogan som den där pusselbiten som saknades.

– För en del säger det klick direkt. Det är som att bli förälskad, säger han och skrattar.

Men det verkar handla om mer än förälskelse i många fall. Eftersom yogan hjälper både kropp och själ att må bättre kanske många skulle ha sluppit bli sjuka eller hamna i trubbel om de träffade på yogan tidigare. Under yogakurser på Österåkeranstalten som Zeljko ledde sa intagna till honom att om de hade hittat yoga för tio år sedan hade de inte suttit där idag.

– Det känns bra när man får sådan feedback. Arbetet med interner gav bra respons kan man säga. Nu är det ett beprövat koncept, säger Zeljko.

Yoga för ungdomar med social fobi

Zeljko Rotim blickar framåt mot fler samarbetsprojekt med Ann-Charlotte Pellettieri, eldsjälen och KBT-
terapeuten bakom yoga för cancerpatienter i Uppsala.

Nu planerar hon för att använda yoga som verktyg i självhjälpsgrupper med ungdomar som har social fobi och har svårt att komma hemifrån.

– Det är så många ungdomar som ligger i sängen och inte kommer ut. Som inte vill annat än att träffa andra människor, men som inte vågar. Man kan göra jättemycket, säger Ann-Charlotte Pellettieri.

Låt oss pausa lite här

Yoga som behandlingsform, tusentals studier som visar att yoga gör oss friskare. Men vad är det med yogan som är så bra, varför fungerar den?

Åter till Nina Ojala på den frusna strandkanten i Småland. På ett fårskinn med filt omkring sig sitter hon och djupandas med händerna i Chin Mudra.

Vi kikar in i hennes nervsystem, i det autonoma nervsystemet. Det har koppling med många inre organ och fungerar självständigt, inte viljestyrt. Här finns det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet. När Nina är lugn och avslappnad, som när hon djupandas på sin yogamatta, så signalerar hon till sin kropp att allt är lugnt. Nu kan du slappna av. Aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet ökar och kroppens fantastiska självläkning får utrymme att jobba på.

När Nina däremot är stressad höjs aktiviteten i det sympatiska nervsystemet, som då signalerar: FARA! Kroppen gör sig beredd på allehanda hot och faror, till exempel grottlejon eller tigrar. Kroppens nervsystem kan nämligen inte skilja på faror som vi själva föreställer oss och riktiga faror. En massa saker händer i kroppen i stresstillstånd. Bland annat höjs stresshormoner, och funktioner som matsmältning och immunförsvar åsidosätts. Sömnsvårigheter är vanligt hos stressade personer eftersom kroppen är inställd på att hålla sig på vakt.

Kroppen behöver återhämtning

När vi stressar mycket i längre perioder får kroppen ingen chans att återhämta sig. Det tär på oss. Vi lever med hög aktivitet i det sympatiska nervsystemet och det leder med tiden till att vi blir sjuka. Faktum är att stress ligger bakom många av våra vanliga sjukdomar idag.

För att må bra behöver vi en balans mellan aktivitet och vila. Yoga är ett effektivt verktyg för att öka lugn och fokus så att vi kan stå emot stress bättre. Mätningar har till och med visat att olika delar av hjärnan utvecklas och blir större efter yogautövande. Det är områden som stärker fokus och syn men också den del av hjärnan som motverkar stress.

Hantera stressen

Frågan är hur mycket vi stressar, hur stressade vi egentligen är. Stressen kanske finns där utan att vi är medvetna om det. Det menar i alla fall Karin Björkegren Jones, yogalärare och författare. Hon har utövat yoga i många år och skrivit flera böcker om yoga och hälsa. Hon tror att stress är vår största folksjukdom och menar att stressen drar iväg med oss utan att vi märker det. Stress är mer än att ha mycket att göra på jobbet enligt Karin.

– Många är superstressade. Kvinnor går ju över sin stresströskel när de är på väg hem från jobbet. Vi stressar för att barnen tjorvar på dagis, eller för att vi är oroliga för våra tonårsbarn. För vilken middag som ska lagas och gärna i rekordfart eftersom barnen är hungriga. Det finns oro för pengar, oro för vad som händer i världen. Vi är inte skapta för samhället vi lever i. Det är för mycket information överallt, vi ska vara uppdaterade hela tiden. Hjärnan går på högvarv och det finns ingen tid till mikropauser, säger Karin.

Yogan blir oasen i vardagen

I ett lugnare samhälle förr i tiden tog vi oss naturliga pauser, som elvakaffe, eller en tur till brevlådan, en promenad för att posta ett brev. Men nu rusar vi på utan stopp menar Karin. Så yogan fungerar för många som en tid för paus. Oasen, andningshålet i vardagen där vi bara kan vara och andas i lugn och ro.

– När man börjar andas djupare händer det saker i hela kroppen. Det är därför det är så viktigt att rulla ut mattan varje dag. När man gör det säger man till sig själv att nu börjar min yoga. Och man kan yoga hur man än mår, säger Karin.

Yoga: inte bara kroppspositioner

Yoga är så mycket mer än fysiska positioner, som andning och japameditation (meditation med mantrasång). Man kan göra sin yoga om man så bara ligger på ryggen och andas, menar Karin. Och hon vet av egen erfarenhet eftersom hon själv har gått igenom tuffa cancerbehandlingar som cellgifter, operation och strålning. Då fungerade yogan som ett fantastiskt redskap.

– Jag är glad att jag yogade innan jag blev sjuk. Att jag hade disciplin, fokus och tålamod. Man behöver ju det eftersom yoga inte bara är allt det där härliga. Man gör sin yoga även om livet för tillfället inte är så kul. Även när man är sjuk. Yogan hjälpte mig att stå ut mitt i skiten. Att gå ut och göra det bästa av det som var. Yogan hjälpte mig också att läka efteråt, både kroppsligt och själsligt efter allt jag gick igenom.

Karin Björkegren Jones vill ge yogan vidare till fler

Genom sitt arbete vill hon ge yogan vidare, så att många fler ska få in den i sina liv. Hon tycker inte det är konstigt att forskningen om yoga får så positiva resultat.

– Vi har ju vetat det här länge. Man behöver inte hålla på med yoga för att säga till någon som är stressad, arg eller har ont att ta ett djupt andetag. Vi vet att det hjälper, det behöver man inte vara yogi för att veta. För mig är det okej att yoga inte behöver vara vetenskapligt bevisat men för många är det viktigt. Så forskning och vetenskap är bra eftersom yogan får ett värde och inte bara är något flummigt som görs i källaren.

Därför fungerar yogan så bra

Enligt Göran Boll finns det två svar på varför yogan fungerar så bra för hälsan. Dels har vi den vetenskapliga förklaringen, den fysiologiska, anatomiskt mätbara, och dels har vi den yogiska.

Den fysiologiska, mätbara förklaringen har visat på att yogan är superb för stressreducering, att vi får ett kraftfullt avspänningspåslag när vi övar yoga. Hjärnan förändras och vi kan faktiskt sakta ner vårt åldrande.

– Yoga är en av de vassaste metoderna för att skapa en lugn och ro-respons i kroppen.

Längre livslängd genom yoga

Den australiensiska läkaren och nobelpristagaren Elizabeth Blackburn har kommit fram till att människor som lugnar ner sig, djupandas och till exempel utövar yoga, till och med kan få längre livslängd.

Den yogiska förklaringen till varför yoga fungerar har med energi att göra.

– Yoga påverkar flödet av livsenergi, prana, flödet genom kroppens meridianer och chakran. När kvantfysiken utvecklades under första halvan av 1900-talet var det flera stora kvantfysiker som läste yogisk filosofi. De hade stor nytta av den när de skulle utforska hur tillvarons minsta beståndsdelar såg ut, säger Göran Boll.

Tillbaka till strandkanten

Träden, den frostbitna marken. Sjön med sitt lätta istäcke, luften, vassen från förra året, naturens energi: Att andas in detta ögonblick med djupa stillsamma andetag. Läkning pågår. Nina Ojala i Vaggeryd är tacksam över att ha yogan i sitt liv.

– Jag kan göra min yoga varje dag. Oavsett hur kroppen känns, jag har lärt mig att anpassa yogan efter dagsformen. Och man vet aldrig hur yogan kommer att kännas. Det är olika från dag till dag, säger Nina Ojala.

Av Jenny Almlöf

LÄS MER: 3 tips från Karin: så hinner du med din praktik
LÄS MER: 7 vetenskapligt bevisade fördelar med yoga

 

Tags : forskning

1 kommentar

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.