Yoga World
Annons
Annons
PlusYogafilosofi

Yogans åtta grenar – från asana till samadhi

Den här är den tredje delen av tre där vi utforskar Patanjalis åtta yogagrenar ur ett nutida perspektiv. Efter att ha analyserat den första grenen: yamas och den andra grenen: niyamas tar vi nu en titt på de resterande sex grenarna.

När man först börjar med yoga kanske man lockas av den fysiska aspekten, men många är också medvetna om att yogan även har en andlig sida, som till en början kan verka något mystisk.

Filosofin bakom yoga är utbredd, djup och sträcker sig flera tusen år tillbaka. Kanske till och med längre. I Indien har den fysiska delen av yogan aldrig varit huvudnumret. Texten som de allra flesta blivande yogalärare studerar under sin Teacher Training är Patanjalis klassiska text Yoga Sutras. Yoga Sutras är skriven på vers som behöver tolkas och noggrant granskas för att man ska kunna ta del av dess visa ord.

De åtta yogagrenarna (ashtangayoga) skapades och framställdes inom den här klassiska texten som skrevs för över 2000 år sedan. De åtta grenarna erbjuder en väg från människans skenbara identitet som separat och unik till insikten om dess sanna natur. Kort sagt innehåller grenarna filosofiska riktlinjer för personlig utveckling och transformation. De åtta grenarna kallas ibland även för rajayoga och kan antingen ses som progressiva steg mot den slutgiltiga självinsikten eller, som BKS Iyengar beskrev dem, som blomblad som alla är lika viktiga och kan utföras simultant.

Tolkningarna av Yoga Sutras är många och följande funderingar och tankar om de åtta grenarna är en modern tolkning, baserad på mitt egna 40-åriga intresse för österländsk filosofi, andlighet och hängivenhet till yogaläran.

DEN TREDJE GRENEN:

Asana

Asana innebär yogans fysiska positioner. Till en början betydde asana ”sittplats”, men senare utvecklades ordet till att betyda ”positionen man sitter i”, för att slutligen få den betydelse som vi idag använder oss av för att beskriva yogans fysiska positioner. Traditionsenligt praktiserade man asanas för att hjälpa yogautövaren att kunna sitta mer bekvämt under sin meditation.

Inom tantrayoga ser man kroppen som ett medium för gudomlig medvetenhet och därmed som ett heligt tempel som man på alla sätt och vis ska hylla, vårda och hålla rent. Ett sätt för oss att hålla kroppen hälsosam och ren är genom att praktisera hathayoga. Namnet ”hatha” kommer från en liten yogisk sekt som fanns på 800-talet och var en gren av tantrayogan. Hathayogasekten var den första yogiska sekten som i stor utsträckning utövade asanas.

Att utföra yogapositioner, asanas, är en typ av meditation i rörelse där vi flyttar vår uppmärksamhet mot det inre och fokuserar på andningen. Sakta men säkert lär man sig att kontrollera sin kropp och själ genom asanas.

Annons
Annons

Många västerlänningar faller först för yogans fysiska asanas och när de sedan märker av deras transformerande effekt börjar de även intressera sig för yogans andra aspekter, så som meditation, yogafilosofi och en yogisk livsstil. Därför har asanas blivit en portal till de djupare delarna av yogatraditionen.

DEN FJÄRDE GRENEN:

Pranayama

Pranayama kan översättas till en utbredning av livskraften. Prana, som är livskraften, byggs upp i kroppen genom andnings-
tekniker och asanas.

Yogis försökte bygga upp prana genom att väcka den vilande kundalini-energin – en koncentrerad form av prana – som sägs slingra sig tre och ett halvt varv runt rotchakrat vid ryggradens ände. Så småningom skulle yogisarna kunna använda denna energi till att öppna upp och väcka sina chakran och i slutändan nå upplysning. En ökad livskraft ger yogin bra hälsa och ett långt liv.

Genom att kontrollera andningen kan yogin lugna sinnet inför sin meditation. Andningstekniker och att vara medveten om sin andning är några av de viktigaste yogaaspekterna som yogalärare delar med sig av till sina elever. Genom att lära eleverna att andas djupt och stadigt ökar man deras välmående och bidrar till en bättre hälsa.

DEN FEMTE GRENEN:

Pratyahara

Pratyahara innebär att man avlägsnar sina sinnen och flyttar fokuset inåt. Det är det första steget mot djup meditation. Vissa yogis drar sig bokstavligen undan från vardagen och lever i grottor i Himalaya eller går med i olika yogacommunitys som lever i avskildhet. En yogis mål är att vara i världen, men att inte vara av denna värld.

Vi kan öva på att bevittna våra dagliga med- och motgångar och börja identifiera dem med blotta ögat och därmed avlägsna oss från dem, istället för att identifiera dem genom våra känslor.

Vad gäller meditationen kan pratyahara innebära något så enkelt som att man går in på sitt meditationsrum och hänger upp en ”stör ej”-skylt, stänger av mobilen och tar ett fast beslut om att dra sig undan från vardagen en kort stund för att vända fokuset inåt.

DEN SJÄTTE GRENEN:

Dharana

Dharana betyder koncentration. Det är ytterligare ett steg närmare meditation, där yogin lär sig hur man stillar sinnet och medvetet släpper på sina tankar och känslor i takt med att de uppstår. Det är ett stadigt och oavbrutet tillstånd av intensivt fokus. Dharana kan vara ett verktyg eller en teknik för meditation som hjälper utövaren att fokusera. Att till exempel upprepa mantran eller hålla koll på andningen är båda olika former av dharana. Dharana är när vi anstränger oss att fokusera vårt sinne på något. Utan dharana skulle vi gå vilse i våra dagdrömmar istället för att meditera.

DEN SJUNDE GRENEN:

Meditation

Under djup meditation känner yogin kopplingen till jorden, och yogins tankar och känslor är inte längre någon distraktion. Man upplever sathitananda, sanning, medvetenhet och lycka.

Det finns två anledningar till varför man som yogi mediterar. Den första är för att man ska få se en skymt av sin sanna natur, atman. Detta kan ske naturligt genom att man övar på att släppa de tankar som uppstår och stanna kvar i nuet. Den andra anledningen är för att förstå sinnets natur och bemästra sina egna tankar. Genom att regelbundet praktisera detta kan yogin uppnå ett tillstånd av frid och själsro.

DEN ÅTTONDE GRENEN:

Samadhi

Samadhi, upplysning, är målet med yoga. Samadhi sker när man inte längre känner sig som en separat entitet, utan inser att man är det kosmiska medvetandet. Man inser till och med att man alltid har varit det kosmiska medvetandet, men att denna vetskap har mörkats för att man felaktigt identifierat sig med egot. Den yogiska vägen är vägen från att felaktigt identifiera sig själv som egot, till att man identifierar sig med sin sanna natur som medvetandet och upplysningen av allt som finns.

Det är viktigt att förstå att samadhi inte är ett tillstånd som man ska uppnå, utan vår sanna natur. Det är aldrig långt borta. Precis som molnen skymmer solen en regnig dag, skymmer egot vårt sanna jag. När vårt ego för ett ögonblick flyttar på sig kan vi uppleva samadhi. Vi ser ofta skymtar av samadhi, stunder där vi utan anledning känner ett djupt lugn och att livet är i balans, eller då vi känner att vi faktiskt aldrig har varit åtskilda. Den här insikten kan vara under några ögonblick, några timmar eller till och med ett par dagar, och hjälper oss att lita på det som finns djupt inom oss. När vi inser vilka vi faktiskt är blir yamas och niyamas en naturlig del av vår vardag.

Av Vidya Heisel

Sara Valfridsson

Sara Valfridsson

Chefredaktör
sara.valfridsson@dohi.se 0470-76 24 00

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.