Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://yogaworld.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

Yoga World
Annons
Annons
Annons
Möt

Yoga och snällhet med Micael Dahlén

Var snäll, inte dum. Hur svårt kan det vara? Yoga World fick en pratstund med ekonomiprofessorn Micael Dahlén om konsten att vara snäll och om hur yoga kan hjälpa oss att sprida godhet till oss själva och andra.

I Patanjalis Yoga Sutra 1.33 uttrycks idén om att det inom alla människor ryms både godhet, frid och generositet och att man kan odla dessa egenskaper, så att de växer och blir starkare och på så sätt bildar det objektiv vilket genom vi betraktar världen. En vacker tanke, inte sant? Vi yogis känner väl kanske också, aningen förmätet, att om alla läste lite mer Yoga Sutra, eller åtminstone utövade mer yoga och meditation, så kanske inte världen sett ut som den gör idag. Nu är det ju tyvärr inte så enkelt och alla utsätts vi dagligen för situationer där Patanjalis ord ekar ganska tomma, eller åtminstone är svåra att ta till sig. Så vad ska vi då göra för att låta denna godhet, frid och generositet blomstra och hjälpa till att göra världen till en bättre plats? Det finns naturligtvis inget enkelt svar, men att utöva yoga och ta till sig dess innersta budskap kan vara ett steg på vägen.

I sin bok Konsten att vara snäll från 2005 behandlar professor Stefan Einhorn begreppet snällhet, som han menar handlar om ansvarstagande, förmågan att säga ifrån och att hantera konflikter. Även om Patanjalis ord är både mer poetiska och grundläggande, har Einhorn anpassat begreppet till vår tid och går in på hur vi mer i detalj kan använda snällhet för att göra både vår och våra medmänniskors tillvaro bättre, och det är fortfarande en tänkvärd bok. Det som föranledde mig att plocka fram mitt gamla dammiga exemplar från förrådet igen – och börja fundera över begreppet snällhet – var en krönika i Göteborgsposten för en tid sedan, skriven av ekonomiprofessorn, författaren och mångsysslaren Micael Dahlén, med rubriken Räkna till åtta. Snälla.

I krönikan skriver Dahlén med sin sedvanliga blandning av humor, empati och visdom om att vi borde räkna till åtta innan vi reagerar på allt vi läser och hör ”och börjar tumma iväg meddelanden på mobilerna och hamra versaler och utropstecken på tangentborden”. Det var en krönika som dök upp just när flyktingkatastrofen var ett faktum och hela internet blev ett enda sammelsurium av glåpord, hat och dumhet. Den dök, åtminstone för mig, upp som ett litet, litet eko av Patanjalis visdom om tålmodighet, empati och snällhet och den gjorde mig både glad och förhoppningsfull. Det där är killen att prata snällhet med, tänkte jag.

Micael Dahlén är med sitt skägg, långa svarta hår och sina svartmålade naglar inte direkt urtypen för en ekonomiprofessor. Han har genom åren också gjort sig mer känd som författare – bland annat till den dokumentära boken Monster, där han utforskar ondskans allra mörkaste vrår – och föreläsare och debattör. Men han är också en ivrig förespråkare av snällhet och – naturligtvis – en flitig utövare av yoga. Eller åtminstone en egen variant av yoga.

– Yogan kom in i mitt liv i samband med mitt projekt Even40, där jag ville se om det är så som jag talat om för så många andra, nämligen att det bara behöver ta sju dagar att etablera nya vanor om man bestämmer sig för det, säger Micael. Jag hade sysslat extremt lite med yoga innan, vilket är aningen märkligt med tanke på att min fru är yogainstruktör. Hon hade varit på mig ganska länge om att komma igång, men jag är lite trögstartad så. Men så slog jag två flugor i en smäll och experimenterade fram en egen variant av yoga, en sorts skrivbordsyoga. Den gick ut på att bli bättre på yoga och samtidigt hålla skrivbordet rent; ju smidigare jag blir och ju mer jag kan sträcka ut mig desto mer utrymme kommer jag att behöva på skrivbordet. Nu gör jag det dagligen och det var också lite tanken bakom att göra det på just skrivbordet, för då kan jag inte skylla på att jag måste iväg eller att jag inte hinner. Jag började med yoga för att bli smidigare och mer grundad, och jag hade enbart det fysiska som utgångspunkt. Sen har det utvecklats mer och mer och jag har börjat promenera varje dag. Jag har alltid haft svårt att förflytta mig medelst annat än genom att springa eller åka, men nu strosar jag omkring och tittar på gatuskyltar och världen runt omkring. Promenaderna har blivit en sorts meditation i sig och tillsammans med yogan har det skapat en helt ny sorts njutning.

Micael Dahlén menar på att man kan träna på att vara snäll.
Micael Dahlén menar på att man kan träna på att vara snäll.

Ska vi för sakens skull bara klargöra vad du anser att snällhet är för något?
– Det är att göra något för någon annans skull utan att själv ha någon annan drivkraft än att på något sätt göra det bättre för den andra människan.

Men att göra något osjälviskt, eller snällt, är ju samtidigt det mest själviska man kan göra, för att det får en att må bra, samtidigt som alla vinner på det.
– Ja, precis så är det. Jag har gjort studier om detta på tusentals människor vid det här laget, för att se vad som händer om man säger eller skriver något snällt till någon annan. Alltså, inte bara tänka det, utan verkligen förmedla det till personen i fråga. Jag har bett människor att göra det och studerat vad som händer med både den som säger eller skriver det och den som är i den mottagande änden. Det blir en väldigt tydlig effekt av hur glada människor blir när de får höra eller läsa något snällt, men samtidigt tydligt hur det påverkar dig att göra något positivt för en annan människa. Vi människor har ju en inbyggd belöningsmekanism, och när man gör något snällt och skapar ett starkare band triggar det denna mekanism.

Annons
Annons

Är definitionen av snäll densamma idag som den var för 50 eller 100 år sedan, tror du?
– Klurig fråga. Det hade ju varit jättespännande att kunna fråga någon som levde för 100 år sedan, men rent teoretiskt tror jag inte man tänkte lika mycket på, eller intresserade sig för, snällhet på samma sätt förr. En väsentlig anledning var nog att man inte på samma sätt kunde se ringarna på vattnet och effekterna av det man gjorde. Det tror jag är en viktig del, att vi bryr oss mycket mer om det där idag. Och kanske också att snällhet kan ta sig lite mer avlägsna former och uttryck. Man kan ju göra snälla saker för människor man inte känner eller ens befinner sig på samma plats som på ett helt annat sätt idag.

Hur mycket av samhällsklimatet påverkar den kollektiva snällheten, både i positiv och negativ riktning?
– Oerhört mycket. Det är en växelverkan som går mellan individer och samhälle. Vi skapar normer och vår världsbild tillsammans och detta påverkar i sin tur hur vi beter oss. Vi är barn av vår tid och vi påverkar hur barnen av nästa tid kommer att se på saker och ting. Det får vi inte glömma bort.

Kan man sätta likhetstecken mellan etik och moral och snällhet på något sätt?
– Nej, det tycker jag faktiskt inte. Etik och moral har mycket att göra med vad vi ska och inte ska, får och inte får göra och kan ibland rent evolutionärt ha ganska själviska aspekter. Det kan göra att man pådyvlar människor saker som inte nödvändigtvis är bra för dem. Snällhet för mig är att göra som man vill, eller inte vill göra, utan att ha en baktanke med hur det påverkar mig.

Att fråga om människor är födda snälla, är det lika dumt som att fråga om vissa människor föds onda?
– Absolut. Lika olyckligt och lika snett. Jag har grävt mycket i det här med ondska och vet att lika väl som att bli bra på att måla eller lyfta tunga vikter så finns det de som har bättre eller sämre förutsättningar för att utveckla ondska, men att vi alla har det. Vi tränar upp dessa förutsättningar, mer eller mindre, under våra liv.

I hur stor utsträckning är det ett val att vara snäll?
– Det är ju oerhört svårt att säga, för i mångt och mycket görs ju många val åt oss också. En sådan sak kan vara självuppfyllande stereotyper; människor som uppfattas som eller förväntas vara snälla tenderar att bli snälla, och tvärtom. Vi människor har en sorts attributionsbeteende. Det kan vara omständigheterna som gör att vi handlar på ett dumt sätt, medan folk runt omkring tror att det är sådana vi är, att vi definieras av handlingen i en viss situation. Ibland har man nästan inget val annat än att göra något ont och hör man det tillräckligt ofta börjar man tro på det själv och lever upp till det.

Smittar snällhet mer än ondska, tror du?
– Oj, vilken spännande fråga. Båda smittar, definitivt, framför allt på grund av att vi är sociala varelser. Jag gjorde faktiskt en konstinstallation i somras där jag ville testa just den här frågan. Vi hade två stationer där folk blev bombarderade med dumma respektive snälla saker och vi ville undersöka vilket man påverkas mest av och är mest benägen att skjutsa vidare. Problemet var att den ”snälla” stationen drabbades av strömavbrott mitt i, vilket var något av en ödets ironi (skratt). Så jag har inget riktigt svar på vilket som smittar mest, mer än att jag kunde konstatera att båda påverkar.

Under arbetet med Monster, funderade du något över begreppet snällhet då, eller var det ondskan som var fokuset?
– Det var ondskan som var fokuset, men det var snällheten som blev effekten. Det är det jag har jobbat vidare med sedan dess och det har blivit en viktig och stor del i det jag håller på med, för det jag lärde mig om ondska var just att vi alla har den impulsen i oss men att det är upp till var och en vad vi gör med den impulsen. Och vad är motsatsen till ondska? Jo, snällhet. De impulserna har vi ju också i oss, men vi lever inte ut dessa heller i den utsträckning vi borde eller kanske skulle vilja. Så det handlar om att aktivt göra dagliga val och känna igen situationer när vi faktiskt kan göra de här valen.

Hur påverkade den upplevelsen dig, fick det dig att se godheten i andra människor mer?
– Det fick mig att gräva efter godhet och att medvetandegöra både för mig själv och andra om hur mycket snällhet det finns att gräva fram, inte bara när det gäller människor i vår närhet.

Hur ser du på begreppet karma, i bemärkelsen att om du gör gott så kommer gott till dig?
– Jag tror på det fullt och fast, samtidigt som det finns en liten skevhet i det där. De flesta av oss känner nog att effekten av snällhet, och den ”belöning” jag får genom att vara snäll måste ske i det direkta utbytet, en sorts instant gratification. Men då reducerar man det till en ren transaktion, ett fundamentalt felslut. Snällhet är något som jag gör utan att se den omedelbara vinningen i, men i förlängningen ändå vinner på, framför allt genom den här växelverkan mellan individer och samhälle. Om jag gör snällt mot någon minskar sannolikheten att den kommer att göra något ondskefullt och dumt mot någon annan, det ger ringar på vattnet och påverkar samhället i stort, ett samhälle som jag är en del av.

Vad finns det inom yoga och meditation, eller mindfulness, som är till gagn för snällheten?
– Dels tålmodigheten, att lära sig att stanna upp och inte springa vidare i tanken och handlingen omedelbart, vilket är en jätteviktig del i att både vara snäll och att kunna se och ta emot snällhet. Ta en liten stund på dig – åtta sekunder räcker – och inse att det handlar om mer än dina omedelbara behov. Det andra är att det kan hjälpa oss att bli mer självmedvetna, mer grundade i oss själva och lära oss förstå att man faktiskt kan påverka allt möjligt, inte minst andra människor, på ett positivt sätt. Paradoxalt nog tycker jag att vi i all stress lätt kan glömma bort oss själva i den bemärkelsen att vi är varelser som ingår i ett större sammanhang och att det vi gör får konsekvenser, både bra och dåliga.

Kan man träna på att vara snäll?
– Det kan man otvivelaktigt, det har jag sett bevis på. Och man bör definitivt göra det. I förlängningen handlar det om att göra världen till en bättre plats för oss själva och alla runt omkring oss och där blir snällhet faktiskt otroligt viktigt ur en rent evolutionär synvinkel.

Har ekonomi något att lära oss om snällhet?
– (Skratt) Framför allt har ekonomi mycket att lära av snällhet, det kan jag som professor intyga. Men visst, ekonomi handlar ju om att hushålla med resurser på bästa sätt och det är väl i så fall att man ser snällhet som en resurs som man kan advocera. Det är något positivt att ta med sig från ekonomiskt tänkande.

Slutligen – segrar alltid det goda till slut?
– Haha, vilken underbar fråga. När kommer man till det slutet då man kan avgöra det? Men om vi återigen tittar på evolutionen så hade det onda mycket större hävstång förr, men har tappat bärkraft och nu tycker jag att pendeln har svängt. Framför allt ser man det i det som händer i Sverige just nu, i debatten om flyktingarna. Det är fantastiskt att se att det finns folk som verkligen står upp mot det onda och dåliga och verkligen tror på och vill att det goda – eller snällheten, om man så vill – ska segra.

Av Ola Karlsson

Letar du efter ytterligare inspiration? Läs om Petri Räisänen och Kraften bakom yoga.

Lämna en kommentar