I varje nummer av Yoga World svarar yogaläraren Veronica ”Vevve” Jäderlund på läsarnas frågor – maila in din fråga och håll utkik efter svaret här, i tidningen eller i bloggen.
FRÅGA:
Yogan kom till mig på 90-talet, och jag insåg för några år sedan att jag ville lära ut barn- och ungdomsyoga. Jag läser mycket för att lära mig mer om yoga och märker att en del lärare och stilar är strikta, och säger att det bara finns ett rätt sätt. Andra är mer fria. Och jag har dragits till friheten, att själv få tolka och definiera vad yoga innebär för mig. Jag har hållit barnyoga i nästan ett år och när jag blev tillfrågad av en bekant som är lärare i en lågstadieklass att hålla barnyoga på skolan blev jag superglad. Men glädjen blev kortvarig då några föräldrar som hört att det skulle hållas yoga på skolan var helt emot det.
De vägrade tillåta sina barn att delta, och tyckte att skolan skulle vara fri från religiösa inslag.
Den gruppen låg på rektorn som till slut valde att tills vidare inte tillåta yoga i skolan eftersom hon inte kunde avgöra om yoga är religion eller inte. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag försöker hitta information som jag kan ge till dem, och förklara att det inte är religion men hittar inga tydliga svar eller bra källor. Kan du hjälpa mig? Förtvivlad yogalärare
SVAR:
Jag förstår din förtvivlan, även om jag själv haft helt motsatt upplevelse då Svenska Kyrkan där jag bor erbjuder gratis drop-in yoga för alla en gång i veckan. Vilket i sig är ett exempel du kan använda för att visa att det inte finns motsättningar mellan yoga och religion, eller för att visa att det inte finns motsättningar mellan yoga och andra religioner än hinduism och buddhism som det ofta tenderar att kopplas ihop med. Åter till din situation. Jag vet flera yogalärare som har stött på samma reaktion som du, i varierande grader. Min Yoga World-kollega Elina Sundström delade för ett tag sedan att föräldrar hade reagerat när hon skulle ha yoga för elever: ”Föräldrar hade ringt läraren och oroat sig för att yoga är religion och undrat vem jag var. Ett barn frågade om vi skulle tillbe gudar. Nej, vi ska leka att vi är olika djur, röra kroppen och slappna av.”
Det korta svaret på din fråga är: Nej, yoga är ingen religion. Det härstammar från filosofi som också var grunden för några av östs stora religioner. Men den yoga vi praktiserar idag är fristående från religion. En del lärare väver in gudomar i form av gudar och gudinnor. Men även detta kan var helt fritt från religion då de mer ses på som sagor eller anekdoter, inte som föremål för tillbedjan. Ursprungligen innebar yoga självkontemplation, tänk som hjälpande riktlinjer för hur du kunde leva ett bra liv och bidra till ett bättre samhälle. Praktiken kretsade då huvudsakligen kring den egna meditationen, inte att tillbedja gudar. Och tid med sig själv, samt reflektion över sitt beteende är något som passar ihop med vilken trosövertygelse du än har, eller kan vara helt sekulariserat.
YOGANS URSPRUNG
Det lite längre svaret: Den första texten som hänvisar till begreppet ”yoga” är över 3 000 år gammal, men det var mellan 200 före vår tideräkning och 500 vår tideräkning som grunden lades för filosofin i Indien. I och med det växte också religionerna hinduism, buddhism och jainism fram. Från dem kom sedan de många olika skolorna och traditionerna. Yoga, i sällskap av tantra, är de starkast överlevande skolorna från dessa traditioner. De delar många värderingar, principer och ritualer samtidigt som de också går isär på flera ställen. Gemensamt för det som samlas här, bland annat det vi kallar klassisk yoga, är att man oftast tror på moksha, eller frigörelse, och att man via sin praktik strävar efter att bli en del av Den kompletta enheten (oneness).
Från den klassiska yogan kommer bland annat Jnana Yoga, Bhakti Yoga och Karma Yoga som introducerades i Bhagavad- Gītā, samt Kundalini Yoga och Hatha Yoga. Buddhism är grundat på samma texter och filosofi som hinduismen och dateras till 500-300 före vår tideräkning. Ofta pratar man om Buddha som att det bara finns en, men det är inte en person, det är ett tillstånd. Inom klassisk yoga är buddhi den enskilda observatören. Den Buddha som det hänvisas till inom buddhismen är grundaren Siddharta Gautama. Han krediteras också för att ha skapat ett eget yogasystem. Den yogastilen har dock inget med asanas att göra utan mer med meditation och livsfilosofi, och målet att nå mindfulness, insikt, nirvana eller så kallad upplysthet. Precis som med hinduismen kopplas yoga här till en spirituell praktik, och buddhisterna arbetar mycket med begreppen dukkha, den åttafaldiga vägen och att rensa samskaras.
Jainism är en filosofi från Indien som inte nämns så ofta, men som också har påverkat yogans ursprung. Meditationen är även här en väsentlig nyckel. Jainernas mål är att uppnå frälsning och finna sitt sanna jag genom att frigöra själen i sin rena form. Jainerna arbetar med bhakti och anser att hängivelse till vägen mot frigörelse är den högsta formen av dyrkan. Yogastilar som stammar härifrån arbetar alltså mer med religiöst utövande, men det har inte lämnat så många (om några) spår i den västerländska yogan.
Det finns så mycket mer att säga i ämnet, och många som kan berätta om det bättre än jag. Men jag hoppas att du känner att du fått lite mer kött på benen, och matnyttiga fakta som ger dig tips om var du kan läsa mer. Fortsätt göra det du brinner för, och lycka till! Vevve
LÄS MER: Jakten på Gud
LÄS MER: Kyrkan och yoga – onda andar eller förenligt?
