Del tre av Yoga Worlds moderna introduktion till yogans åttafaldiga väg. I den här avslutande delen tittar vi närmare på koncentration (dharana), meditation (dhyana) och det högsta sinnestillståndet som kan uppnås (samadhi).
Vår resa i utforskandet av Patanjalis Yoga Sutras, med fokus på yogans åttafaldiga väg, har tagit oss via de moraliska levnadsreglerna (yama) och olika metoder för att disciplinerat utveckla sig själv mot själslig upplysning (niyama) till fysiska positioner (asana), andningsövningar (pranayama) och kontrollerandet av sinnesintryck (pratyahara). Efter att ha gått igenom alla de här stegen har vi nu kommit till den sista anhalten på vägen. Kopplingen det har till yoga, oavsett vilken form eller tradition det handlar om, är det gemensamma syftet – att uppnå ett tillstånd av transcendens eller befrielse. De flesta av oss kanske tänker på det här som upplysning, eller som Patanjali kallar det: samadhi. De första fem grenarna på vägen har förberett dig för din fortsatta resa inåt. Du har lärt dig att bete dig måttligt och medvetet, du har tagit dig an en hälsosammare eller renare livsstil, du har disciplinerat både din kropp och ditt sinne, och du har påbörjat din inre resa genom att börja kontrollera dina sinnesintryck.
Yogaträdets grenar dharana (koncentration) och dhyana (meditation) har som mål att ta oss djupare in i tillståndet av fullständig lycksalighet, samadhi. De berör i princip bara det mentala, inre planet, jämfört med de föregående grenarna som även berör kroppen och omvärlden. Med det sagt så är dharana den av de tre som har minst inre fokus, medan samadhi är helt och fullt riktat mot det inre. För att nå hela vägen in i vårt allra djupaste jag behöver vi alltså ta vägen via både dharana och dhyana. Det går alltså inte att hoppa över något av dessa steg om vi vill nå upplysning, den rätta vägen går via dharana, dhyana och samadhi.
LÄS OCKSÅ: Yogans åttafaldiga väg – del 1
KONCENTRATION: DHARANA
Den sjätte grenen på yogaträdet kallas dharana, vilket betyder ”att ta kontroll över uppmärksamhet och avsikt”, och bygger vidare på det arbete med att disciplinera sinnet som inleddes med pratyahara. Det som Patanjali refererar till som koncentration, känner de flesta av oss igen som meditation. För att kunna ta kontrollen över din uppmärksamhet och din avsikt behöver du rikta din koncentrerade energi mot något eller någon. Du kan till exempel rikta hela ditt fokus mot ett objekt som ett ljus eller ett ljud som ”ohm”. Under yogaklasser har du garanterat stött på övningar som går ut på att du koncentrerar dig på ditt andetag. Dessa går ofta ut på att du ska följa takten och flödet på din in- och utandning. Att ta kontroll över dina avsikter handlar om att med hela ditt väsen fokusera på dina djupaste önskningar.
Allra helst ska önskningarna gå ut på något större än ett par nya skor – tänk snarare i termer som ”att skapa sinnesro”, ”bli fri från begär” eller ”finna kärleken”. Genom att förtydliga dina avsikter på det här sättet så ber du till naturens eller universums krafter att jobba för dig i uppfyllandet av dina innersta önskningar. Ju mer aktivt du jobbar med det här, desto mer kommer du även att märka att saker och ting börjar gå din väg. Så fort du märker att ditt sinne börjar vandra iväg, och det kommer det att göra, så för du det varsamt men bestämt tillbaka det till objektet som du har valt att koncentrera dig på. Välj ett objekt som du finner inspirerande och upplyftande. I allt större utsträckning kommer du att märka att sinnet tystnar och att du kan dyka ner i den vidsträckta tystnaden. Patanjali uppmuntrar dig att aldrig ge upp och att aldrig tänka att du inte kan koncentrera dig eller meditera.
Alla kan göra det här. Bara öva och fortsätt göra det.
MEDITATION: DHYANA
När du börjar dyka djupare och djupare ner i den vidsträckta tystnad som skapats genom dina koncentrationsansträngningar så når du även den sjunde grenen på yogaträdet: meditation, eller dhyana. Jämfört med dharana så går dhyana ut på att kommunikationen mellan den som mediterar och själva objektet för meditationen nu blir stabil och sker utan ansträngning. Patanjali beskriver det som: ”dhyana är det kontinuerliga flödet av förnimmelser mot objektet för meditationen.” Koncentrationen är nu fullständigt ostörd. Det som existerar är fortfarande ”jag”, meditationsprocessen och objektet för meditationen, men sinnet är nu helt och hållet fixerat. Tid och rum har inte längre någon mening. Om meditationen avbryts abrupt så kanske du först inte är medveten om var du befinner dig eller vad det var som precis hände.
I tillståndet av dhyana transcenderar sinnet kroppen. Det är inte längre medvetet om kroppen och dess omgivningar. Vissa utövare upplever även underbara och färgstarka syner. Andra berättar om vackra ljud eller en känsla av lätthet och lycka. Var medveten, om du känner att det händer ”dig” istället för att det bara händer så befinner du dig fortfarande i dharana eller koncentrationsfasen. Om meditationen avbryts och sinnet vacklar, kanske du även ramlar tillbaka till de lägre grenarna på yogaträdet. Oroa dig inte, det tar åratal att bemästra meditationens konst så bli inte missmodig utan fortsätt bara öva. Med tiden kommer du märka att du blir allt mindre distraherad och allt mer fokuserad – du kommer helt enkelt allt närmare det lycksaliga tillståndet av samadhi.
LÄS OCKSÅ: Yogans åttafaldiga väg – del 2
UPPLYSNING: SAMADHI
Dhyana leder till samadhi. När den sista känslan av varande försvinner går du in i ett lycksaligt tillstånd som kallas för befrielse, upplysning eller samadhi. Nu finns inte längre någon meditatör eller något meditationsobjekt. Det totala fokuset har blivit fullständigt. Här, på yogavägens sista anhalt, finner du dig själv totalt avskild från världen, din kropp och alla tankar, begär och känslor. Nu kanske du tänker att det vore gött att bara praktisera samadhi, men den genvägen finns tyvärr inte. Du måste ta vägen via dharana, och sedan få det att kännas lätt med hjälp av dhyana, och när känslan av ett ”jag” faller bort så går du in i samadhi. Här blir medvetandet så koncentrerat att det inte längre är någon skillnad mellan meditatör och meditationsobjekt. Patanjali uttrycker det som att det i samadhi är samma meditation, men nu är det enbart objektet som strålar, som om det vore helt utan form. Det är ett kontinuerligt tillstånd av total medvetenhet och öppenhet där man känner sig linjerad med alla levande varelser och allt som finns i det mest lycksaliga tillstånd som existerar.
Det upplysta tillståndet innebär också att du har sett kunskapens ljus. Nu förstår du allt och har fått fullständig kunskap om den sanna naturen hos alla varelser, oavsett om det handlar om den minsta lilla atom eller om den största planeten i universum.
VAD KOMMER SEN?
Samadhi må vara slutstationen för yogavägen, men trots det så är det inte här det tar slut. Den öppenhet du har skapat genom att följa yogans väg har resulterat i en mottaglig omgivning som låter dig lyssna till vad ditt hjärta och universum har att berätta för dig. Alla tankar och önskningar blir osjälviska. Du känner inte längre någon stress eller oro. Att befinna sig i det lycksaliga tillståndet av samadhi innebär inte på något sätt ett statiskt tillstånd. Upplösta utövare är aktiva och deltar i sina communities och det dagliga livet. Utövarens intentioner har dock förändrats. Hen agerar osjälviskt och är inte längre fixerad vid resultatet av sina handlingar, och det är precis det här som yoga handlar om. Medvetandet har ”dött”. Det har transcenderat. Medvetandets behov är inte längre relevanta i livet hos den upplysta yogin.
Patanjali har visat oss en vacker väg till ett lyckligt liv som går i linje med universums stadiga rytm och energi. Vi började vår resa i världen utanför oss med yama och niyama, därefter disciplinerade vi kroppen och sinnet med asana, pranayama och pratyahara och nu har vi slutfört vår utforskning av yogans åttafaldiga väg genom att gå igenom de själsliga faserna dharana och dhyana. Vår resa har fört oss fram till ett upplyst, befriat tillstånd: samadhi. Du är varmt välkommen, som så många yogis före dig, att också ge dig ut på den här fantastiska resan. Ta bara det första steget. Allt du behöver är tålamod, hängivenhet och tro. Namaste.
Text: Els Vegter
LÄS OCKSÅ: Yogans åtta grenar – från asana till samadhi
LÄS OCKSÅ: Yogans åtta grenar – yamas
