En modern introduktion till yogans åttafaldiga väg. Del två av tre: fysiska positioner (asana), medveten andning (pranayama) och kontrollerandet av sinnesintryck (pratyahara).
Här började vi vår utforskningsresa av Patanjalis Yoga Sutras, med fokus på den åttafaldiga vägen. Det här är en vacker livsväg att vandra, och du kanske även har hört talas om den under namnet ”ashtanga yoga” (ashtanga är ordet för åtta på sanskrit). Den består av yama (etiska överväganden), niyama (personliga iakttaganden), asana (fysiska positioner), pranayama (medveten andning), pratyahara (kontrollerandet av sinnesintryck), dharana (koncentration), dhyana (meditation) och till sist samadhi (befrielse eller transcendens). Ashtanga yoga ska inte förväxlas med ashtanga vinyasa yoga, en yogaform som bygger på en viss förbestämd sekvens yogapositioner. De åtta elementen inom ashtanga yoga kan visualiseras som grenarna på ett träd, ibland kallat ”yogaträdet”.
Enligt Patanjali är målet med att utöva yogans alla grenar att rensa bort orenheter, så att visdomens ljus kan tändas och hjälpa oss att se klart. Med andra ord kommer vi till slut att finna vår rena natur, och den frid och frihet som går under namnet ”samadhi”, om vi hänger oss åt yogans väg med tålamod, hängivenhet och tro. Det kan låta som en utmaning, men eftersom det här är en väg som ska vandras steg för steg så finns det ingen anledning att skynda på saker och ting och göra allt på en gång. Den här gången sätter vi strålkastarljuset på fysiska positioner (asana), medveten andning (pranayama) och kontrollerandet av sinnesintryck (pratyahara). Dessa tre grenar på yogaträdet siktar på att stabilisera först kroppen och därefter sinnet.
De förbereder dig för att träda in i nästa fas av koncentration och meditation. I dagens moderna samhälle anser de flesta människor att det är det här som är yoga, och främst då utövandet av asanas. De här tre grenarna befinner sig precis i mitten av vägen och utgör övergången från yttre till inre fokus. Det är troligen på det här stadiet som de flesta yogautövare befinner sig, där de jobbar för att disciplinera sina kroppar och sinnen.
LÄS OCKSÅ: Yogans åttafaldiga väg – del 1
MEDITATIVA FYSISKA POSITIONER (ASANA):
Asana betyder ”en stabil och bekväm position”. Patanjali refererar inte till en viss uppsättning positioner, hans fokus ligger istället på stabiliteten och bekvämligheten hos en fysisk position. Om du kan stå stabilt och bekvämt i en position, oavsett vilken det rör sig om, så är det alltså en asana. Det är den fysiska aspekten av att utöva asanas som de flesta av oss kommer att tänka på. Instinktivt vet vi alla att en kropp ska vara hälsosam och fri från spänningar. Genom ett regelbundet utövande av asanas kommer kroppen att bli vältränad och stark. Rastlösheten, något som de flesta av oss är bekanta med, minskar och stillhet uppstår. Tillsammans skapar det här den mjukhet som behövs för att kroppen snabbt och enkelt ska kunna anpassa sig till föränderliga omständigheter.
En trevlig biverkning är att den här mjukheten även har en föryngrande effekt och låter livsenergin (prana) flöda fritt genom kroppen, och i förlängningen genom alla aspekter av ditt liv. Det finns även en djupare mening att finna i utövandet av asanas. När vi befinner oss i en yogaposition så tränas stabiliteten och bekvämligheten även på ett mentalt plan. Mjukheten och stillheten hos kroppen ska avspeglas i mjukheten och stillheten i sinnet. I praktiken innebär det här exempelvis att vi undviker att tänka negativa, dömande tankar under en yogaklass, och att vi försöker tysta sinnet ytterligare genom att rikta vår medvetenhet till den fysiska upplevelsen. På det här sättet får du möjlighet att uppleva skönheten i en kropp och ett sinne som är ett.
Den här föreningen av kropp och sinne, och den sköna känslan av fritt flödande prana, är anledningen till att miljontals människor är förälskade i yoga i allmänhet och utövandet av asanas i synnerhet. De återvänder till sina mattor om och om igen för att få mer av den här underbara känslan. Låter det bekant?
LÄS OCKSÅ: Yogans åtta grenar – från asana till samadhi
MEDVETEN ANDNING, PRANAYAMA:
Som vi gick igenom under föregående punkt börjar föreningen av kropp och sinne med utövandet av asanas. Att lägga till utövandet av medvetna andningsövningar förstärker upplevelsen då andningen utgör en bro mellan kropp och sinne. Genom att kontrollera din in- och utandning kan du öka upplevelsen av stillhet och frid. Men det här innebär inte att du ska hålla andan. Tvärtom, din andning ska vara mjuk, långsam och fullständigt under kontroll utan att du forcerar något. Genom att förlänga och jämna ut andetaget, så lugnar och masserar vi sinnet. I takt med din in- och utandning får det en välförtjänt vila. Sakta ner dig själv genom att sakta ner din andningstakt – förläng både in- och utandning. På så vis kommer även ditt sinne att sakta ner, och du kommer att börja upptäcka ögonblick av total tystnad och djup frid mellan din ut- och inandning.
Mellan andetaget och sinnet finns ett nära släktskap. Om din andning är lugn och djup, så är även ditt sinne lugnt. Ett klassiskt yogiskt ordspråk lyder: ”Längre, djupare andning, innebär ett längre, djupare liv.” Närhelst du känner dig stressad eller orolig kan du alltså föra din uppmärksamhet till andetaget. Andas in frisk, ny energi och släpp allt som inte längre tjänar dig. På så vis lugnas hela ditt nervsystem. Låt kvaliteten på ditt liv återspegla kvaliteten hos din andning. Det här kommer att göra underverk för din hälsa.
LÄS OCKSÅ: Riktlinjer för den moderna yogin
KONTROLLERANDET AV SINNESINTRYCK (PRATYAHARA):
När vi tar kontroll över sinnena kan vi också släppa allt som pågår runtomkring. Pratyahara förbereder dig för nästa fas av yogans åttafaldiga väg som uteslutande handlar om sinnet. Även om det kan låta lite komplicerat till en början så har du troligtvis redan upplevt pratyahara, till exempel när du är ute och löptränar eller tittar på en spännande film. När du koncentrerar dig helt och fullt på något så faller allt annat bort. Att praktisera asana tar dig också dit. När du låter blicken mjukna och koncentrerar dig på tekniken i positionerna och din andning så lägger du inte längre märke till omgivande ljud, synintryck eller lukter. Det är via våra sinnen som vi upplever världen omkring oss.
Den ändlösa, ständigt föränderliga, informationen vi får genom ljud, synintryck, lukter eller beröring matar ständigt vårt medvetande. Medvetandet i sin tur utvecklar tankar och gillar och ogillar den information som har tagits emot. Och vips så är du fångad i en ändlös loop av information, åsikter, önskningar, handlingar, mer information, mer åsikter och så vidare … Pratyahara uppmuntrar dig att avlägsna dig från den världen och vända uppmärksamheten inåt till den delen inuti dig som aldrig förändras. I det dagliga livet kan det här innebära att du blir lite mer selektiv när det gäller både kvantitet och kvalitet gällande den information som du tar emot via dina sinnen.
Finn lite mer stillhet, lär dig njuta av ditt eget sällskap och välj kanske att läsa en bok snarare än att se om din favoritserie. Patanjali påminner oss om att yoga inte är för den som äter massor eller den som svälter. Yoga är inte för den som sover för mycket, eller för den som alltid håller sig vaken. Asana, pranayama och pratyahara, precis som de andra stegen på yogavägen, handlar alla om mjukhet, att sätta vissa gränser för sig själv, och finna genuin frid och stillhet mitt i det dagliga livet. Att lära sig bemästra dem kommer att ta ett tag, men gradvis blir det lättare. Du kommer att lära dig njuta och vila i den ändlösa skönheten av den aldrig växlande sfären inom dig. En gåva som aldrig kan tas ifrån dig och som är värd att ägna sig åt.
Text: Els Vegter
LÄS OCKSÅ: Möt Simon Krohn – en dansk yogafilosof
LÄS OCKSÅ: Väv in teman i dina klasser som yogasagornas mästarinna Sianna Sherman
