Yoga World
Annons
Annons
Själsliv

Yogans åtta grenar: Yamas

Här utforskar vi Patanjalis åtta yogagrenar ur ett nutida perspektiv – och börjar med att reda ut de etiska riktlinjer som kallas yamas

Filosofin bakom yoga är utbredd, djup och sträcker sig flera tusen år tillbaka. Kanske till och med längre. I Indien har den fysiska delen av yogan aldrig varit huvudnumret. En av yogans mest grundläggande texter är Patanjalis klassiska Yoga Sutras. Yoga Sutras är skriven på vers som behöver tolkas och noggrant granskas för att man ska kunna ta del av dess visa ord.

De åtta yogagrenarna (ashtangayoga) skapades och framställdes inom den här klassiska texten som skrevs för över 2000 år sedan. De åtta grenarna erbjuder en väg från människans skenbara identitet som separat och unik till insikten om dess sanna natur. Kort sagt innehåller grenarna filosofiska riktlinjer för personlig utveckling och transformation. De åtta grenarna kallas ibland även för Raja Yoga och kan antingen ses som progressiva steg mot den slutgiltiga självinsikten eller, som BKS Iyengar beskrev dem, som blomblad som alla är lika viktiga och kan utföras simultant.

Tolkningarna av Yoga Sutras är många och följande funderingar och tankar om de åtta grenarna är en modern tolkning, baserad på mitt egna 40-åriga intresse för österländsk filosofi, andlighet och hängivenhet till yogaläran.

YAMA ETT:
Ahimsa – icke-våld

Yama, eller påbud, nummer ett, är ahimsa som betyder icke-våld. Det betyder att våld av alla sorter är förbjudet. Om alla skulle följa den här principen skulle det nog innebära slutet på många av de konflikter vi ser runt om i världen.

Det allra allvarligaste våldsbrottet, att ta någons liv, är ett brott som de flesta av oss inte ens kommer vara i närheten av att begå. Denna yama ber oss dock att på djupet utforska den instinktiva och primitiva impulsen som vi alla har inom oss och som får oss att agera defensivt och aggressivt (med andra ord: våra egon). Det kan verka oskyldigt. Vi kanske är på dåligt humör och ryter till åt någon utan att vi egentligen menar det. Vi kanske tappar humöret i trafiken. För att inte skada andra måste vi konstant vara vaksamma när det gäller våra egoistiska tendenser.

Det här är en fortgående meditation och genom att efterleva den här principen sätter vi ribban för människorna runt omkring oss. Det kanske låter som en kliché, men all förändring börjar med oss själva.

En annan aspekt inom ahimsa handlar om icke-våld mot djur. Traditionellt sett är yogis vegetarianer eftersom de anser att man bryter mot ahimsa om man äter kött.

För att efterleva ahimsa underlättar det att tänka på motsatsen till att vålla skada, nämligen att bemöta människor med värme och vänlighet, även när man inte känner för det. Dessa små och enkla gester, som exempelvis att le mot någon eller släppa fram någon i trafiken, kan sakta men säkert förändra världen. Därför uppmanar vi yogis att tillsammans förändra världen genom godhet och välvilja.

YAMA TVÅ:
Satya – att vara sann

För att leva i satya måste vi vara intresserade av sanningen. Att ta reda på sanningen om vår existens kräver en djup självrannsakan och hjälp och guidning från de som har varit inne på området tidigare.

När någon har fått en spirituell uppenbarelse sägs det att sanningen har uppdagats, att insiktens dörrar har öppnats och att Mayas (illusion) slöja har lyfts. Det som ofta upplevs är universums sanna natur eller ett kosmiskt samspel. Man inser att det bara finns ett medvetande och att vi alla är oskiljbara, sammanlänkade delar av det. Det är i det ögonblicket man ser den ultimata sanningen. Det innebär slutet på ett egocentriskt leverne och en radikal förändring. Betydelsefulla yogis såsom Buddha och Jesus kom till den här insikten och levde sina liv därefter.

Annons
Annons

För att ta reda på sanningen i olika situationer krävs det att vi söker klarhet och enkelhet och avstår från egennytta. Ofta är vi så intresserade av att se saker och ting på vårt eget sätt att vi inte ser hur det egentligen ligger till.

Satya betyder även att vara ärlig och sanningsenlig. Att vara sanningsenlig innebär att man är öppen och inte kommer med lösa påståenden. Vi gömmer oss ofta bakom en manipulativ fasad, medan satya handlar om att vara sårbar och transparent. Det betyder ju för den sakens skull inte att vi ska kasta ur oss åsikter till höger och vänster och säga att kompisens nya frisyr inte är så fin. Det är bättre att vissa saker förblir osagda. Ahimsa, att inte skada andra, spelar även en roll här.

När vi har kommit till insikt om alla människors samband och det faktum att vi alla är här på samma villkor kan vi upphöra att försvara våra egon och till följd kommer transparens och sårbarhet komma mer naturligt.

YAMA TRE:
Asteya – att icke stjäla

Det här kan verka uppenbart men när man går in lite djupare på ämnet finns det många mindre uppenbara sätt att ta något som inte tillhör en. Det kan handla om att ta tid och energi från andra, som när man ringer någon och pratar på utan att fråga om det faktiskt passar dem att prata just då. Det kan handla om att ta av planetens resurser utan att återgälda dem.

Patanjali gör ingen skillnad på stöld och begär. Begär antyder att man inte är nöjd med det man har. Allt för ofta är människan missunnsam och tar för givet hur mycket rikedom, överflöd och frihet man faktiskt har.

Det effektivaste sättet att meditera över denna yama är att fundera på motsatsen till att ta, det vill säga att ge. Detsamma gäller motsatsen till begär, vilket innebär att uppskatta det vi redan har. Förhoppningsvis leder det till en djupare tacksamhet för livet och resulterar i en givmildare värld.

YAMA FYRA:
Brahmacarya – att avstå från sinnlighet

Yama nummer fyra handlar traditionellt sett om att leva i celibat. Historiskt sett avstod yogis från hus och hem och familjeliv och flyttade ut i skogen för att leva sitt liv i avhållsamhet. Istället för att kväva sin sexuella energi omvandlade de den i jakten på en högre spirituell upplevelse.

Under de senaste århundrandena har det blivit mer och mer accepterat för yogis att leva ett vanligt liv, gifta sig och skaffa familj, samtidigt som de strävar efter en spirituell befrielse.

Den moderna tolkningen innebär oftast kontroll över sensuell njutning eller integritet i förhållande till sin egen sexualitet. Det kan hända att man går lite för långt när man talar om celibatet för alla, men de allra flesta kan nog relatera till vikten av självbehärskning och att respektera både sig själv och andra.

Den sexuella kraften är stark och har blivit fallet för många annars anständiga män och kvinnor, inklusive många av dagens gurus. Många har upplevt den distraktion, smärta och svartsjuka som ofta orsakas av sexuell fixering vid en annan person och därför kanske det inte är så svårt att förstå att yogis förr i tiden drog sig undan för att istället använda sin energi åt begrundande och meditation.

Många vill inte utforska och granska bandet till den överväldigande naturkraft som sexualiteten faktiskt är, men följer man brahmacarya ska man göra just det: sträva efter att ta reda på hur förslavad man är av sin sexualitet. Man kan börja genom att observera den här fängslande och instinktiva kraften inom oss. Genom att ifrågasätta dessa intensiva känslor kan man lossa på dess grepp och börja genomskåda dem. Man kan även ifrågasätta rollen som man och kvinna och fundera över när och hur man använder sig av sin sexualitet för att manipulera andra.

YAMA FEM:
Aparigraha – att sakna begär

Att efterleva aparigraha betyder att bli medveten om egots oändliga missnöje och begär och ta avstånd från det. Människans sanna jag behöver ingenting och är alltid nöjd med att bara befinna sig i sin sanna natur. Egot är alltid hungrigt och känner ständigt att någonting saknas. Som Buddha ska ha uttryckt sig: ”Samsara (egots värld) är oändlig.”

Egots begär finns alltid närvarande inom oss. Det är den delen av oss som säger ”om jag ändå hade ett större hus, ett bättre jobb, ett kärleksfullt förhållande, en semester på Bahamas, en ny bil och så vidare – då skulle jag vara lycklig”. För egot är lyckan alltid något som ligger i framtiden och aldrig i nuet.

När en önskan går i uppfyllelse har nog alla känt att man snart börjar ta den för givet och ställer in siktet på något som man ännu inte har. Ingenting utanför vår egen kropp kommer att göra oss lyckliga i mer än bara något enstaka ögonblick.

Buddhas lära handlar om att förstå lustens och begärets natur och det lidande som det skapar hos människan.

Yogans resa handlar om att komma till insikt om att man inte är egot utan en helhet; medvetandet själv. När man kommer till den insikten kommer man bry sig om hela mänskligheten och inte bara sig själv.

För att praktisera aparigraha måste du först bli medveten om ohälsosamma begär och känslor av missnöje och ta avstånd från dem. När dessa känslor bubblar upp till ytan ska du tänka på hur tur du har som inte går hungrig, har tak över huvudet och är frisk och kry. Hitta sedan sätt att visa tacksamhet och generositet.

Av Vidya Heisel


YOGANS ÅTTA GRENAR:

1. FEM YAMAS: MORALISKA PÅBUD
Ahimsa: Att icke skada
Satya: Att vara sann
Asteya: Att icke stjäla
Brahmacarya: Att avstå från sinnlighet
Aparigraha: Att sakna begär

2. FEM NIYAMAS: ÖVERVÄGANDEN
Sauca: Renlighet
Santosha: Belåtenhet
Tapas: Självdisciplin
Svadyaya: Daglig praktik
Ishvara pranidhana: Ödmjukhet och nyfikenhet

3. ASANAS: Fysiska positioner
4. PRANAYAMA: Andningsövningar
5. PRATYAHARA: Sinneskontroll
6. DHARANA: Koncentration
7. DHYANA: Meditation
8. SAMADHI: Självinsikt

De första två grenarna, fem yamas (moraliska påbud) och fem niyamas (överväganden), bildar tillsammans yogans etiska riktlinjer.


LÄS MER: Jörgen Christiansson: Ashtanga är för alla
LÄS MER: 7 myter om yogis

4 kommentarer

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.