När en får chansen att samtala med någon som besitter djupa kunskaper om buddhistisk lära är det klart att en ställer frågan som människor kontemplerat i tusentals år.
– Det här kommer kanske låta ungefär som att vara en utomjording och fråga hur det egentligen är att vara en människa, eller fråga ”Vad är Gud, ge mig en mening”. Men det pratas ju en hel del om upplysning inom buddhismen…
– Jahaa! Vad är det då!? säger Björn med ett igenkännande skratt.
– Ja precis, man säger ”då blev Siddharta upplyst” – hur kan man veta att han blev det, hur kan han själv veta att det var just det han blev och hur upplevs upplysningen? Det finns olika förklaringar. Hur ser buddhismen på det här, och hur ser du på det?
– Man kan läsa hundra avhandlingar om honung, men man måste testa för att veta hur det smakar. Till en början behöver man orden, för att börja närma sig sin egen upplevelse, säger Björn.
Upplysning sägs ju vara själva målet med meditation enligt den vediska traditionen, som både buddhismen och yogan har gemensamma rötter i. Grundtanken är att bli befriad från reinkarnation och och att inse och uppleva att på ett plan är vi ett med allt, förenade med det högre medvetandet. Så vad innebär detta för någon som är helt ny till begreppet?
– Det finns talesätt som att man kan inte tala med grodan i brunnen om det stora havet. Vi får vara öppna inför faktumet att vårt intellekt inte kan föreställa sig verkligheten bakom ordet upplysning. Vi kan inte förstå det, och jag är inte upplyst så jag kan inte heller förstå det. Men jag har levt i kulturer som pratar om och är intresserade av upplysning, säger Björn och börjar förklara:
– Det finns två huvudsakliga paradigm för andligt och personligt växande. Det ena är ackumulation – att samla på sig kapacitet, frågor och intellektuell kunskap, det andra är att ställa ifrån sig, släppa taget. Och jag tillhör det senare, säger Björn och fortsätter.
– Många av oss känner att det är något fundamentalt ofullkomligt eller fel med vårt människoliv. Och det gör att jag tror att vi nästan alla har någon slags längtan i oss som vi inte vet vad den handlar om: Det är något som inte stämmer, någon pusselbit som saknas, det är något som fattas mig.
Björn tror att det enda som varaktigt kan stilla den längtan i oss, är något som ligger närmare än allting annat.
– Vi söker där ute, vi söker upplevelser, kurser, yrken, partners, länder, äventyr. Vi söker på alla plan efter något som kan stilla den innersta längtan. Medan det enda som kan stilla den längtan är något som vi har burit med oss hela livet, allihop, det är en del av att vara människa. Men det innebär att vi måste vända uppmärksamheten i den helt ovanliga riktningen.
LÄS MER: “Yogan ska vara en visdomslära, inte en perfekt yta”
Björn jämför det med att försöka se sina egna ögon utan att använda en spegel.
– Det finns en kristen mystiker från tidigt 1300-tal, Meister Eckhart, som fick frågan av en församlingsmedlem: Jag vill också uppleva Gud, hjälp mig, hur gör man, jag är bara en enkel människa, det måste vara enkelt. Han svarade: Allt som behövs för att uppleva Gud, är att förstå vem det är som tittar ut genom dina ögon.
Björn konstaterar att vi idag börjar så många meningar med ”jag”.
– Vem är den här tänkta ägaren: Vi pratar om mina känslor, mina tankar och min kropp. Vad pekar det där ordet jag på? Nästan inget uppmuntrar oss att söka inåt, vi söker utanför oss. När vi går utåt menar jag även tankar och känslor. För subjektet är de också objekt, något som vi kan observera.
Björn håller med om att det på ett sätt är väldigt svårt att förstå.
– Men det korta svaret på frågan vad upplysning är, är identitet. Vi tror oss vara något vi inte är, och vi är något som vi inte vet att vi är. Vi har inte hittat hem än, vi människor, och det är därför vi så ofta har en en röst inuti som viskar på oss att vi inte är där än, att vi inte har kommit hem än.
Björn menar att det här är viktigt att komma ihåg.
– Det är många som börjar med yoga och meditation som tror att det är någonting exotiskt. Att man måste åka till Indien eller Thailand för att det ska hända eller att man måste vända sin kropp i positioner de flesta människor inte kan eller meditera i årtionden. Men nej, det finns ingenting som tyder på det. Man kan få uppvaknanden var man än är, när som helst.
Och vad är då uppvaknande?
– Det är en tillfällig eller varaktig upplevelse av att hitta hem. Nu har jag inte längre av oskyldigt misstag identifierat mig med det lilla egot utan helt plötsligt var det något som släppte och jag fick tillgång till det stora medvetandet, pure awareness, det är vår sanna natur, säger han.
Björn har funderat mycket på hur man ska översätta awareness till svenska och särskilja det från consciousness, medvetenhet, som är en viktig distinktion i många andliga kretsar.
– Då har jag hittat på ordet varsevarande. Vår sanna natur är någonting som är alldeles vaket och närvarande och inte gör något problem av någonting och inte tycker något om någonting, en fantastisk kapacitet. Man är inte längre i konflikt med livet när man lever från den platsen, då får allting vara som det är. Då blir man mycket mer funktionell, generös och lever mycket mer i ett vi och naturlig empati, eftersom man inte ser en separation mellan dig och mig, säger Björn.
– Kort sagt ett rätt stort ämne, sammanfattar han med ett skratt.
Text: Elina Sundström Foto: Jens Nordström
LÄS MER: “Med Navid behöver jag inte vara den där buddhistiska munken som bara ska vara kontemplativ”
LÄS MER: Utforska din kropps visdom med spontanyoga
