YOGA WORLD
Annons
Möt

Tony – från gäng till yoga

Tony Puustinen var medlem i ett motorcykelgäng och levde ett liv fyllt med droger, våld och ilska. En dag nådde han sin absoluta botten, flydde till Thailand och hittade sin högre kraft och inre vägvisare, men skulle ändå snart hamna bakom lås och bom. Här delar Tony med sig av sin historia och väg bort från det kriminella liv han levt.

Jag sitter med Tony och hans sambo Jannicke i deras vardagsrum och sippar på ingerfärste medan Tony tar mig med tillbaka några år. Han berättar om livet i gäng, fyllt av missbruk och våld och hur allt det ledde till vändpunkten. Som inlåst har man inte så mycket att göra, och i häktet i Bangkok fick Tony för sig att han skulle stretcha en timme om dagen. Det övergick inte till yoga förrän några år senare, när han kom till Sverige, men ett frö hade såtts.

– Visst hade jag ett inre motstånd, men det var så tydligt att det var precis vad jag behövde. Hade någon sagt att ”nu ska du börja med yoga” hade jag sagt nej, jag var inte alls mottaglig. Redan innan jag åkte in hade jag börjat få kontakt med det andliga men inte på den nivån att jag kopplade ihop det med rörelse, i form av yoga. När jag kom tillbaka till Sverige körde jag kroppsfys flera timmar om dagen, och löprundor på rasterna för att pumpa så gott det gick. Jag insåg att jag var tvungen att vara stor och stark på utsidan för att jag var så liten i själen. Att duga och vara något, att visa upp en fasad. Jag var tvungen att bygga upp mig själv själsligt innan jag kunde kapa styrketräningen som annars fick mig att känna mig stor.

En annan form av missbruk

Med knivskador, benbrott och andra kroppsliga trauman hade Tony tidigt börjat styrketräna för att kompensera. Dels för skadorna, men också för att pumpa upp egot. Om han under en period tappade träningen kom smärtan tillbaka och skapade stress. Så styrketräningen blev ännu ett beroende som var tvungen att tas om hand.

– Att sluta träna styrka var som att ta bort det sista lagret av mitt gamla jag. Jag har tagit bort droger, kriminalitet och alla lager av min identitet som definierat mig sedan jag var liten. Jag är inte emot träning, men för min del har det varit ännu ett sätt att slippa känna. Med yogan har jag kunnat stanna upp i stunden och känna efter vad som händer om jag går igenom den här smärtan som finns i kroppen, istället för att träna och döva den. Och jag har insett hur alla smärtor inte bara är fysiska, att mycket är själsligt. Smärtor som är där på grund av att jag hade mycket ouppklarat emotionellt. Nu låter jag kroppen läka sig själv och tvingar inte in den i positioner den inte ska vara i. Jag har haft ont i 15 år men med hjälp av yogan har jag balanserat upp sidorna och det känns bättre än någonsin.

Hittade yoga på anstalten

Det här var en process som tog flera år. Efter att Tony blev överförd till Sverige tappade han stretchingen och gick tillbaka till gamla träningsvanor. Han blev placerad på Skänningeanstalten, som då deltog i ett projekt där man erbjöd yoga till fångarna. Eftersom Tony hade haft kontakt med den andliga världen, och hade som vana att stretcha skrev han upp sig och fick bli en del i gruppen som yogade tillsammans en gång i veckan.

– Jag skrev upp mig direkt när de började med yoga. Jag hade haft mitt andliga uppvaknande i friheten i Thailand och läst många spirituella böcker. För många andra var yogatimmen bara ett sätt att komma bort från cellen, men för mig var det ett tillfälle att hitta mig själv. Jag hade gått på behandlingar med terapeuter, men det var inte komplett för mig. Med yogan som komplement kunde jag reflektera mer över varför jag reagerade som jag gjorde och jag tränade på beteenden som jag kunde tillämpa på andra områden i livet. Jag kommer ihåg att jag sa till min kontaktman att jag skulle kunna tänka mig att bli yogalärare – jag kunde väldigt mycket om kroppen och kände redan då att jag ville hjälpa andra att göra resan. Tony_junkie-yogi-2

Yoga utanför murarna

I oktober 2014 kom Tony ut från fängelset och kämpade för att inte behöva hamna på behandlingshem i Stockholm. Han ville bort från den stad som symboliserade livet före Thailand. Med nya förhållningsregler, ingen struktur och andra påfrestningar var det svårt att hålla uppe de nya vanorna och disciplinen att yoga på egen hand.

– Jag försökte aktivera mig men det jag kunde var gymträning, så det var det mönstret jag hamnade i och det kändes mycket lättare. För det är inte alltid roligt och lätt att yoga, det är jobbigt att förändras, att gå in i sig själv, att möta sig själv. Visst finns det lekfullhet, men jag tycker inte att det är kul att gå på klass varje gång, även om jag är lika nöjd varje gång jag går därifrån. Idag lever jag yogiskt men kan såklart fortfarande känna motstånd mot vissa delar.

Efter några månader i friheten träffade han nuvarande flickvännen Jannicke. Redan på första daten pratade de spiritualitet och livsresor, och har varit tillsammans varje dag sedan dess.

– Vi gjorde yoga online tillsammans hemma och han hängde med till Oslo där jag ledde pass, berättar Jannicke. Just då gick jag min yogalärarbildning så jag tränade på honom och det blev yoga nästan varje dag.

– Hon tog med mig med till hennes lärare, Anja Bergh, och då kände jag att ”det är så här det ska vara”. Vid 28 års ålder tänkte jag att livet inte var värt att leva om det skulle innebära att jag skulle ha så här ont nu och för alltid. Jag har velat ta livet av mig men inte klarat av det. Inga läkare har kunnat hjälpa mig – jag har knivskador, brutna armar och ben, och det enda som hjälpt är yoga. Från början tänkte jag inte på det filosofiska, jag fokuserade på det fysiska och tack vare den fysiska utmaningen stannade jag kvar och kunde börja möta mig själv. Efter ett tag hade jag mognat och började lyssna på det Anja förmedlade.

Vill ge tillbaka till samhället

Med Jannickes stöd började Tony sin yogalärarutbildning, samtidigt som han gick på stödcenter för att integreras i samhället. Han är helt övertygad om att nyckeln till hans framgång är kombinationen av rehabilitering och yoga.

– Prata ut i all ära, men det finns många som behöver något mer och yoga är ett bra verktyg för att träna i praktiken på det man på behandlingshem pratar om i teorin, exempelvis impulskontroll. Att säga till någon att ”du måste hantera dina impulser” räcker inte, du måste förkroppsliga det. Det har hjälpt mig och jag tror på det och vill förmedla det vidare.

Att han är man, tatuerad och har egen erfarenhet av den typen av liv ger honom trovärdighet och möjlighet att nå ut till en annan målgrupp än vad en person med teoretiska kunskaper annars har. Tony pratar och förmedlar yoga från hjärtat med sin historia som grund.

– Hela mitt liv har jag fått höra att jag är förlorad, att jag aldrig kommer kunna uppnå något och till slut trodde jag på det själv. Men med mina erfarenheter och min historia kan jag hjälpa till att skapa förändring, och prata på ett språk som når fram. Jag gör det här själv och tror på det, det funkar för mig och då är det min skyldighet att hjälpa andra. Folk som är i den situationen jag var i vill inte leva så här, men de vet inte hur de ska ändra på sig.

Tony fick sin senaste dom för fem år sedan och han tror inte att det är möjligt att hålla klasser och föreläsningar på fängelser än. Till en början är siktet inställt på att berätta om sin resa och hålla klasser på öppnare behandlingshem.

– Jag tänker på vad som händer sen, när de som är på behandling släpps. En dröm är att ha ett center för likasinnade där de vet att de kan komma och yoga, lämna det gamla bakom sig. Det ska inte bli någon fritidsgård eller arena där man pratar om kriminalitet, droger och romantisera det. Inte heller ett ställe där man kan knyta den typen av kontakter. Dit skulle man komma om man var seriös med sin intention att utöva yoga och förändras. Det är viktig att få komma bort från det livet och hitta en ny kula (yogiskt community reds. anm.). Jag är så tacksam över att jag har hittat en gemenskap som jag trivs i, där jag inte behöver ha några masker utan bara kan vara mig själv och där det är okej att vara sårbar. Det är en sådan befrielse, livet blir väldigt skönt att leva.

Yogisk entreprenör

Med flickvännen Jannicke har Tony startat upp Spiritual Junkie där de jobbar med sin gemensamma passion, yoga. En stor del består av att att dela med sig av sin historia, föreläsa och hålla klasser men också att driva webbshopen och arrangera yogaresor.

– Vi säljer yogautrustning och kläder som vi gillar och använder. Vi är i startgroparna med att planera yogaresor till Norge med både yoga och vandring. Det är en dröm som vi jobbar mot, att få leda fler till att upptäcka det meditativa i att gå upp på fjälltoppar, i kombination med att studera yogisk livsfilosofi och meditation. När man går upp på fjällen blir man tvungen att gå in i sig själv, det är verkligen yoga utanför mattan. Innan man når upp på toppen vill man ge upp, men när man kämpar och tar sig upp är det en seger som man kan tillämpa på andra delar av livet.

Att finna balansen

Intervjun går mot sitt slut och Tony landar i det där med att hitta sin balans. Att det är okej att fela, du behöver inte vara perfekt från början, bara börja där du är.

– För att skapa balans måste man först ha obalans, men för att använda sig av det måste man också ha förmågan att reflektera över vad det var det som hände – för att kunna ställa in på rätt kanal igen. Min väg har inte varit spikrak, men när jag har halkat tillbaka har jag inte sett det som ett misslyckande, utan ett steg närmare mitt mål. Jag behövde göra det för att se vad jag inte ska göra och för att upptäcka hur jag betedde mig i den situationen och, redan långt innan själva situationen, vad det var som ledde till att jag hamnade där. Det är den där balansen mellan Shiva och Shakti. Jag hade ju bara varit Shakti, en stor kraft som har dundrat fram, men med yogan har jag kunnat väcka upp min Shiva som gör att jag kan observera, och inte alltid agera på mina impulser.

Text och foto: Veronica Jäderlund 


Läs om 7 anledningar till att börja yoga.

1 kommentar

Lämna en kommentar

Annons
Yoga Bingo är en ny och underhållande version av att praktisera Yoga