Gillar du att yoga och meditera till musik? Troligtvis har du då stött på Laraaji utan att veta om det. Och du är inte ensam – intresset för ljudterapi och ljudhealing är idag större än någonsin.
Under en promenad genom Washington Square Park i New York 1978 stötte Brian Eno (mannen som bland annat grundade Roxy Music och senare blev U2:s producent) på en gatuartist. Mannen satt på marken och spelade på en cittra – ett 40-strängat harpliknande instrument – som sände ut gudomliga ljudvågor som studsade mot de omgivande skyskraporna och tycktes regna ner över de förbipasserande pendlarna. Eno klottrade ner sina kontaktuppgifter på en lapp och stoppade ner den i gatumusikantens instrumentfodral – två år senare släppte Edward L Gordon, aka Laraaji, det nyskapande albumet Ambient 3: Day of Radiance med Eno som producent. Idag har det här samarbetet rykte om sig som en av ambientmusikens grundpelare.
Laraaji själv började studera yoga och österländsk mysticism för legendariska lärare som Swami Satchidananda och Shri Brahmananda Sarasvati, känd för att ha grundat det världsberömda Ananda Ashram i New York.
Om du är van vid att yoga eller meditera till musik och olika typer av ljudkonst, så finns det goda chanser att du har stött på Laraajis arbete, oavsett om du vet om det eller inte – han har släppt över 60 samlingar med vad han kallar ”himmelsk musik” under de senaste 35 åren. Hans stil har gett upphov till flera olika genrer – mycket av det vi idag tänker på som new age-musik har sitt ursprung i Laraajis skapande under slutet av 70-talet. Idag finns det vetenskapliga bevis för det som tidigare mest sågs som flum – att ljudvibrationer går in i kroppen och kan påverka oss fysiskt såväl som känslomässigt. Ljud används idag inom allt från idrottsvetenskap och fysisk rehab till cancerbehandlingar.
Studier har till exempel visat att ljudet från tibetanska klangskålar tas upp kemiskt av kroppen och aktiverar det endogena opioidsystemet – systemet som ansvarar för naturlig smärtlindring. Andra studier har visat på ännu fler fördelar – noggrant kontrollerade ljudkällor kan underlätta återhämtningen efter trauma eller sjukdom, uppmuntra djup muskelavslappning, förbättra sömnmönster, bryta ner toxiner, stimulera cirkulationen, reglera hormonfunktioner och stärka immunsystemet. Vissa ljudterapier – gongterapi, till exempel – är högeffektivt mot stress som ju är en underliggande orsak till oräkneliga fysiska problem.
Om vi lägger vetenskapen åt sidan för en stund och istället spanar in en annan uppenbar fördel av att använda sig av ljud inom yoga och meditation – fokus. Meditativa ljud – oavsett om det handlar om vibrationer från en gong eller klangskålar, brummandet från en didgeridoo eller de himmelska tonerna från Laraajis exstatiska cittra – har förmågan att låsa fast sinnet i ögonblicket; det är en sorts genväg till mindfulness. Att sitta tyst med dina egna tankar kan vara knepigt, inte minst för nybörjare – och att ta kontroll över de där tankarna är ännu knepigare. Ljud bidrar med en fokuspunkt, tystar sinnet och hjälper dig tona in till din observation av dig själv. På senare år har Laraajis banbrytande skrattworkshops dragit till sig lika mycket uppmärksamhet som hans djuplyssningssessioner.
”Femton minuters gapskratt stärker immunsystemet genom att stärka thymuskörteln vilket i sin tur ökar produktionen av T-celler”, förklarar Laraaji. ”T-cellerna stimulerar hypofysen att frisätta endorfiner, dopamin och serotonin. Skratt utvidgar endotelet, blodkärlens ”foder”, vilket ökar blodflödet. Gapskratt förbättrar även lungkapaciteten så att vi kan andas in mer frisk luft.”
LÄS MER: Yoga för musiker
LÄS MER: Rock’n’roll-yogin Mick Rock har stått på huvudet varje dag i 50 år
