Hon sadlade om från strategikonsult till yogini och reser nu världen runt och inspirerar människor att landa i sina kroppar med hjälp av yoga och meditation.
Jag möter Josefine på Yogayama i Stockholm där hon undervisar i yoga. Det är en blond tjej med ett stort leende på läpparna och jag kan inte låta bli att bli smittad av en sorts ärlig entusiasm. Josefine är nyligen hemkommen från Khola Beach i Indien där hon under hela vintern och våren drivit retreat med Yogiakademin, reseföretaget som hon driver tillsammans med killarna bakom Surfakademin. En av killarna är hennes partner.
– Jag har pendlat mellan Goa och Stockholm sedan i julas. Sedan första gången jag var i Indien för tio år sedan har det varit min dröm att tillbringa vintern där. Från början skulle vi bara hålla fyra retreats. Men väntelistan fylldes på snabbt så vi förlängde och körde retreats ända fram till påsk. Jag är verkligen överväldigad av att få dela mitt paradis med så många, säger hon med ett leende.
SMÖG MED MEDITATIONEN
Josefine tycker mycket om hemstaden och basen Stockholm. Men längtan efter sand under fötterna är stor. Kanske inte så konstigt då man tillbringar större delen av året på ställen som Bretagne, Biarritz och Khola Beach dit yogaresorna går. Josefine älskar livsstilen, men menar på att det ibland kan vara klurigt att få till en struktur i tillvaron.
– Eftersom jag flänger runt så mycket är jag noga med att behålla vissa rutiner oavsett var i världen jag befinner mig. Jag brukar exempelvis se till att gå upp samma tid varje morgon. Sedan gör jag femton minuters kundalini-meditation följt av yoga och avslappning. Och så försöker jag äta samma sorts frukost. Det är mitt sätt att skapa struktur och gör att jag kan resa så mycket. Det är fint och ger mig trygghet.
Som barn i Halmstad drömde Josefine om att bli akrobat på cirkus och i högstadiet smet hon iväg och lånade böcker om meditation.
– Jag började meditera ensam i skogen, började ifrågasätta livet och världen i stort. Jag ville förstå allt på ett djupare plan. Då förstod jag inte exakt vad det skulle leda till och höll det hemligt för att inte verka konstig. I tonåren är man ju livrädd för att inte passa in.
Men samhällets normer, en karriärsinriktad familj och bra betyg i skolan genererade duktighetsfällan. Meditationen fick komma i andra hand. Josefine påbörjade en femårig utbildning på Handelshögskolan i Stockholm och hela hennes liv gick ut på prestation och målsättning. Hon gick ofta på högvarv och skapade to-do-lists samtidigt som träningen mestadels bestod av intensiva gym- och löppass.
– Jag blev hjärntvättad och den där duktiga flickan som kämpade för att få A:n i alla ämnen. Jag trodde att det var det enda som gällde, säger Josefine som menar på att utbildningen var utmanande.
DJUNGELYOGA
Efter examen blev Josefine anställd som strategikonsult. Vardagen fylldes av att skapa klyftiga Keynotes och Excel-ark i syfte att formulera strategier för olika varumärken. Hon fortsatte leva med prestationsångest och stress. Samtidigt hade hon upptäckt yoga och hjärtat började dunka mer och mer för dess effekter. När hon under gymnasieåren var på semester i Thailand hade en främmande kille på stranden frågat om hon ville prova yoga i djungeln.
– Jag satt och drack en kokosnöt på en strand i Thailand tillsammans med min bästa vän. Mitt i en härlig klunk kom en man fram och frågade om jag ville göra akroyoga. En klassisk raggningsreplik har jag förstått nu i efterhand, haha.
Men en nyfikenhet vaknade i henne där. Hon upptäckte att livet hade mer att erbjuda. Yogans magi började kalla på henne.
– Det var något där i Thailand som kändes så rätt. Alla yogis hade ett skimmer över sig och det ville jag också ha. Några år senare upplevde även jag den magiska effekten av yoga, hur den leder oss från huvudet och tankarna ner i kroppen, och gör oss mer närvarande.
Josefine tog tjänstledigt och gick en 200-timmars yogalärarutbildning i ashtangayoga i Indien. Sedan tog det inte lång tid innan hon sa upp sig.
– Jag var inte engagerad i mitt jobb längre, mitt hjärta låg hos yogan. Det kändes tydligt att jag hade hittat mitt kall. Yogalärarjobben bara kom till mig utan att jag sökte.
KÄNN ALLA KÄNSLOR
Både Josefines familj och vännerna från Handels försökte säga att hon kastade bort sin fina utbildning. Men åsikterna har ändrats. Nu är alla nyfikna och åker på yogaretreats med Josefine när de behöver en paus i livet.
– Att följa sitt hjärta är för mig det mest centrala i livet. Yoga och meditation kan hjälpa oss på vägen. Vårt samhälle är så prestationsinriktat, både vad gäller yrken och sporter, och i vardagen har vi galet många sätta att fly ifrån oss själva, från våra hjärtan. Vi kollar ständigt mobilen, jobbar för mycket och äter för lite eller för mycket. Yoga handlar om att känna in kroppen inifrån och släppa utsidan. Detta leder till ett ärligt möte med dig själv där du inte kan blunda för nuet. Jag tror inte det är bra att gå omkring och ”försöka” vara glad hela tiden. Snarare ska vi tillåta oss att känna alla känslor. Det händer när vi stannar upp och lyssnar inåt. När jag ställer mig på yogamattan landar jag och känner full närvaro.
Josefine är medveten om att världen är i ett kaotiskt tillstånd och tycker det är hemskt att våld och omedvetenhet, tragedier och mörker är något man möts av dagligen. Inte minst via media. Hon menar på att det är viktigt att filtrera sitt flöde för att inte förlora sig själv.
– Ja, det är tydligt att stora delar av mänskligheten är på väg i fel riktning just nu. Det är viktigt att veta. Men genom att fokusera hela vår uppmärksamhet på katastrofer finns det en risk att vi blir lamslagna och sugs in i en oändlig negativitet. Ner i en slags hopplöshet där vi helt omöjligen kan skapa handling och göra världen bättre.
Josefine viger sitt liv åt att skapa ett skifte hos sig själv, leva från hjärtat och på så vis inspirera andra att göra detsamma.
– Ju fler vi är desto starkare blir vi. När vi lever i hjärtat är det omöjligt att skada och såra någon eller något annat. Vi möter automatiskt mörker med ljus, våld med kärlek.
ROTEN TILL ONDSKAN
Vid tidpunkten för vansinnesdådet den 7 april då en lastbil mitt i rusningstrafik körde in i den oskyldiga folkmassan på Drottninggatan i Stockholm var Josefine i Sverige. Fyra personer dog och 15 skadades. Den dagen ägnade hon en lång tid åt nyhetsflödet.
– För en gångs skull satt jag där framför nyheterna och tog in all den terror, våld, aggressivitet och förtvivlan som pågår. Jag kände en hopplöshet i varenda cell. Försökte förstå hur människor kan göra så här.
Hon tror att roten till ondska finns i smärta, ensamhet och depression.
– Jag vet själv att när jag sprungit för fort och glömt bort att checka in med mig själv på ett tag känner jag mig till slut ensam, vilsen, förvirrad och rädd. Nästintill galen. I dessa stunder av smärta gör jag allt i min makt för att fly. Jag ser till att to-do-listan hela tiden fylls på och betas av i ett enormt tempo, säger hon.
Men tids nog hinner smärtan ikapp, menar Josefine. Hon tror att människan måste stanna upp och möta sitt eget obehag. Just där och då. I detta kan meditation och yoga hjälpa.
– En person som inte är i kontakt med sig själv kan såra och förstöra utan slut, bli livsfarlig för sig själv och världen. Det är nog svårt att försöka förändra andra, men vi har makten att förändra oss själva. När vi skapar detta skifte inom oss blir vi starka, på riktigt. Denna styrka gör att vi per automatik inspirerar andra vilket således, steg för steg, förbättrar världen.
LADDAR MED TYSTNAD
Josefine försöker leva som hon lär. Bland annat har hon fem gånger deltagit i vipassanameditation som går ut på att vara tyst i tio dagar och meditera tio timmar om dagen.
– Det första retreatet glömmer jag aldrig. Det var det värsta men också det absolut bästa som hänt mig. En väldigt andlig upplevelse. Vipassana har lärt mig att börja släppa strävan om att alltid vilja förbättra livet. Att släppa motviljan mot det obehagliga och suget efter mer behagliga känslor. Tekniken har lärt mig att sluta försöka kontrollera vår ständigt föränderliga verklighet och istället acceptera att livet alltid kommer att bestå av toppar och dalar.
Josefine har gjort yoga och meditation till en utveckling för sig själv och samhället. Hon älskar sitt jobb. Men hon är även noggrann med att ta sig tid till ensamhet.
– Vissa stunder glömmer jag bort mig själv. Jag fokuserar på att alla deltagare på retreaten ska ha det fantastiskt och lägger ner hela min själ i det. Jag har massor att ge men bara om jag ser till att landa i mig själv mellan varven också.
Då kan ensam meditation i en vacker solnedgång sända kraft.
– Jag hittar tillbaka till mig själv – och då har jag något äkta att ge igen, säger Josefine.
Text Gisela Granberg Foto Adam Klingeteg
LÄS OCKSÅ: Josefine Bengtssons tips till yoganybörjare
LÄS OCKSÅ: Lär dig lyssna på din kropp – bokrelease
VIDEO: Meditation för rastlösa
