Yogaläraren Emma Després berättar om sitt eget förhållande till chanting och menar att alla kan dra nytta av kraften hos ett mantra.
“Ommmmmm” hummade min bror med slutna ögon och pekfingrarna och tummarna formade till mudran. Vi stod i mina föräldrars kök och snart skrattade hela familjen – förutom jag – tillsammans. Vid den här tiden – innan yoga fått sitt breda genombrott – blev jag ofta hånad för mitt mässande som de kunde höra från mitt rum medan jag yogade. Min bror hade faktiskt börjat med yoga samtidigt som jag, men att ägna sig åt chanting var att ta det ett steg för långt enligt honom, och mamma och pappa tyckte också att det var lite för mycket.
Faktum är att min kärlek till yoga blev något av en chock för min familj. Jag fastnade omedelbart och eftersom jag yogade dagligen formades jag ganska snabbt. Efter två år såg mitt liv därför ganska annorlunda ut jämfört med tidigare. På sätt och vis kan jag ändå förstå reaktionerna, då chanting i allmänhet brukar betraktas som ett ganska udda inslag inom yoga. Kanske var de rädda för att nästa steg var att gå med i en sekt.
LÄS OCKSÅ: Carolyn Cowan: Kundaliniyogan växer sig allt starkare för mig
DJUPDYKNING
Jag måste erkänna att jag på den tiden inte riktigt förstod eller verkligen ”kände” meningen med mantran. Här på Guernsey, där jag bor, var det inte särskilt vanligt med mantran – bortsett från ett och annat ”Om” i slutet av en yogaklass, som bara var något vi sa för sakens skull och inte reflekterade vidare kring. Det var inte förrän jag gick en instruktörsutbildning i Australien som jag fick uppleva chanting på ett djupare plan.
Hela världen – allt runt omkring och inuti oss – vibrerar av energi. Ett mantra är ett heligt ljud – en stavelse, ett ord eller en fras på sanskrit som har vibration och energi i sig själv. När du upprepar vibrationerna i ett mantra öppnar du upp sinnet för olika energiflöden i universum och kan överföra dessa energier till vårt medvetandeplan. Genom att upprepa ett mantra frigör du inte bara ditt inre från negativa energier, utan expanderar också ditt medvetande och motar bort eventuella hinder i din väg – det du gör är bokstavligt talat att rensa sinnet från mentalt skräp. Med hjälp av mantran kan du på medveten väg kontrollera ditt humör, vilket i sin tur påverkar din aura.
LÄS OCKSÅ: Vilket mantra väljer du?
MANTRAN OCH MALOR
I gryningen brukade jag och alla de andra studenterna på instruktörsutbildningen mässa gayatri-mantrat tillsammans. Det är ett vackert mantra som sägs förlösa oss från mörker och lidande och föra oss in i ljuset, men du behöver inte tro på dess innebörd för att känna effekterna. Själv kände jag definitivt något under mässandet, men det var inte förrän 18 månader senare som jag verkligen blev medveten om vilka djupgående effekter ett mantra kan ha. Vid det tillfället assisterade jag vid en instruktörskurs som hölls på yogacentret Govinda Valley utanför Sydney. Centret drivs av Hare Krishna-lärjungar och klockan fem varje morgon mediterade jag tillsammans med dem under tiden som vi mässade – mantran är ett vanligt inslag i österländsk filosofi.
När man utövar japa-yoga använder man sig av radband för att räkna antalet gånger man mässar sitt mantra. Varje morgon satt jag med lärjungarna och repeterade Hare Krishna-mantrat medan de flyttade pärlorna i sina radband mellan tummarna och pekfingrarna för att hålla räkningen, men också för att överföra mantrats energi till pärlorna:
”Hare Krishna, Hare Krishna, Krishna Krishna, Hare Hare. Hare Rama, Hare Rama, Rama Rama, Hare Hare.”
Lärjungarna reciterar Hare Krishna-mantrat en gång per pärla på radbandet, och totalt 108 gånger (processen upprepas sedan 16 gånger). På mitt första försök klarade jag bara två varv på bandet – det krävs definitivt träning.
Srila Prabdhupada, grundaren av Hare Krishna-rörelsen, har sagt följande: ”Vår praktiska erfarenhet säger oss att en person som mässar Krishnas heliga namn [se ovan] så småningom kommer att känna sig tillfredsställd på ett transcendentalt plan och renas från alla former av materialistisk befläckelse.”
På kvällen sammanstrålade alla för att utöva kirtan, en sångmeditation som ackompanjeras av indiska instrument och en slags bhakti-yoga, som är hängivenheten, den universella kärleken och den gudomliga offergåvans yoga. Det är en så upplyftande och hjärtevärmande form av yoga att jag somnade med ett stort leende på läpparna varje kväll.
LÄS OCKSÅ: Kärlek till kirtan
DJUPGÅENDE EFFEKTER
Faktum är att dessa fem dagar med chanting hade djupgående effekter. Dels påverkades energierna på centret av allt mässande, men också energierna inom mig själv. Vi kan utöva fysisk yoga i flera år och undvika alla former av förbindelser på det spirituella planet, men under min tid här upplevde jag att min kontakt med det gudomliga var starkare än någonsin. Jag kände dess närvaro och hjärtat och själen fylldes av liv – hela jag vibrerade av livets innersta väsen. Det var en sinnesvidgande upplevelse.
Jag hade turen att få ta del av denna otroliga energi på nytt ett par månader senare, när jag besökte Nepal för första gången. Jag tillbringade en månad i Solukhumbu-regionen, fotvandrade till baslägret nedanför Mount Everest och bodde med en buddhistisk familj vid Himalayas sluttningar. I denna tibetansk-buddhistiska region av Nepal mässar befolkningen ”Om Mani Padme Hum” som en del av sin dagliga meditation medan även de flyttar radbandets pärlor mellan tummarna och pekfingrarna.
Översatt betyder det ”O, du juvel som vilar i lotusblomman” och är det äldsta och mest välkända mantrat i den tibetanska buddhismen. Dess utövare tror att det tilldrar sig Chenrezigs välvilliga uppmärksamhet och välsignelse. Chenrezig är medkänslan förkroppsligad, och det sägs att Buddhas alla läror ryms i detta mantra. Uppe i bergen är energin helt otrolig. Här vajar tibetanska böneflaggor med ”Om Mani Padme Hum”-mantrat broderat, som tillsammans med bönehjulen för mantrats energi vidare ut i universum. Det i kombination med alla bönemantran som mässas under de dagliga meditationerna skapar en fantastisk energi som ligger koncentrerad högt uppe bland Himalayas bergstoppar.
Jag har återvänt till Nepal flera gånger sedan min första resa och jag tröttnar aldrig på att besöka Boudhanath-templet i Katmandu, som är det största templet i Nepal och det heligaste tibetansk-buddhistiska templet utanför Tibet. Där går besökarna runt medurs samtidigt som de vrider på sina bönehjul och mässar ”Om Mani Padme Hum”-mantrat. Energin går formligen att ta på och det är helt omöjligt att inte öppna sitt hjärta och känna att man är en del av något som är större än en själv. Man får rysningar!
LÄS OCKSÅ: Förändra livet med kundaliniyoga
KUNDALINI-MANTRAT
Sedan dess har jag flera gånger fått förmånen att få använda mig av mantran i min yoga. Jag tillbringade bland annat en månad i Australien för att utöva kundaliniyoga, och då fick vi mantrat ”Sa Ta Na Ma” att upprepa under elva minuter varje dag i 40 dagar med syftet att få till en förändring i våra liv. Det blev en kraftfull upplevelse, för mitt liv förändrades verkligen – för en kort tid rasade det samman innan det kunde byggas upp på nytt igen.
Jag brukar återgå till att utöva kundaliniyoga under perioder av ohälsa eftersom den innehåller många effektiva mantran, som du antingen kan använda på egen hand eller i kombination med fysisk rörelse. Dessa mantran stärker immunförsvaret och hjälper till under läkningsprocessen. När jag drabbades av binjureutmattning vände jag mig därför till kundaliniyogan och jag tvivlar inte en sekund på att dess mantran hjälpte mig att läka och få uppleva ljuset igen.
Jag har även utövat ishtayoga i Australien. Denna yogaform fokuserar på chakrasystemet och mässandet av mantrat ”Bija mantra” för att återställa balansen. Förra året bodde jag en månad i Vancouver där jag utövade anusarayoga, vars klasser alltid börjar med att klassen mässar det vackra mantrat ”Om Namah Shivaya Gurave”. Detta mantra sägs hjälpa dig att komma i samklang med ditt livsväsen, och det hjälpte definitivt mig att hitta min inre balans.
LÄS OCKSÅ: Min väg till yogan
KRAFTEN I OM
Enligt mig är dock Om – som också råkar vara mitt favoritmantra – det mest kraftfulla mantrat. Det sägs vara det ursprungliga och primitiva ljud ur vilket hela universum kom att manifestera sig, och från detta hummande läte härrör all kosmisk energi. Genom att mässa det vibrerar hela vårt väsen på samma våglängd som mantrat, så att vi utstrålar fred, kärlek och universell harmoni. Det brukar sägas att den som känner ”Om” också känner Gud.
För vissa låter det säkert som new age-flum – tills de själva får uppleva det. För mig har chanting varit en livsförändrande process. Alla vet vi att man måste äta hälsosamt, motionera regelbundet och vila tillräckligt för att leva ett lyckligt liv, men det är inte lika många som känner till att vårt inre också behöver näring och uppmärksamhet – annars riskerar vi att falla in i negativa mentala tendenser. Potentialen för andlig fullbordan finns inom oss alla, men det måste vara en genuint spirituell process och mantran kan hjälpa till något enormt under den processen. Vi måste sluta förstöra för oss själva och inte vara rädda för att för utnyttja kraften i chanting. Låt oss istället experimentera fritt och dra nytta av effekterna, utan att döma varandra.
Mitt liv har förändrats betydligt sedan jag tog mina första stapplande steg på yogamattan och min bror hånade mig för mitt mässande. Faktum är att även han numera är yogainstruktör och att vi har mässat tillsammans vid ett par tillfällen. Det har även min mamma gjort, som nu har tränat yoga i sex år, och till och med min pojkvän brukar stämma in i Om-mantrat. Pappa tycker fortfarande att vi är galna, men till och med han inser att det måste finnas fördelar med galenskaperna vi ägnar oss åt!
Text: Emma Després
LÄS OCKSÅ: Humor och glädje med David Swenson
LÄS OCKSÅ: Raghunath – punk, munkliv och andligt sökande
