Yoga World
Annons
Annons
Livsstil

Är du på rätt väg?

Oavsett var du befinner dig på din inre resa kan du ha nytta av de här tre tipsen, som hjälper dig att stanna kvar på den sanna och äkta vägen.

När vi tar de första trevande stegen på en inre andlig stig så bör vi alltid ställa frågan: vart vill jag att den här vägen ska leda? Är läraren en person som inspirerar mig både på mattan och i livet i övrigt? Är hens filosofi en sådan jag kan ta till mig i mitt dagliga liv? ”Spiritual bypassing” är numera ett känt begrepp för många. Det skulle kunna förklaras som ett sätt att hantera en kaosartad vardag i form av att sätta på sig en falsk andlig mask, för att på så sätt undvika eller kringgå känslor av ”kaos” och allt som vi tvingas hantera i vardagen. Personen i fråga befinner sig således i förnekelse och undviker att komma i kontakt med sina innersta känslor Detta kan ta sig uttryck som en överdriven fixering vid materiella saker, ett undertryckt känsloliv, en fobi för att bli arg eller en överdriven fokusering på allt positivt som sker (märks ofta tydligt i sociala medier!).

När jag bodde i Thailand på ett tantra-lärosäte så gjorde jag mig skyldig till just detta: jag fokuserade i två års tid på att samla energi och stimulera hjärtchakrat så att jag till slut själv faktiskt trodde att jag var oförmögen att bli arg på grund av all kärlek jag kände inombords, till andra och till mig själv. I verkligheten var jag snarare rädd för att bli arg och ge utlopp för den ilska som jag bar på inombords, och som jag samlat på mig till följd av undergrävda känslor jag aldrig tagit itu med från mitt förflutna. Om man bara fortsätter undvika att ta itu med känslor och trycker ner dem år efter år exploderar man till slut, och det var just det som hände mig. En av mina lärare, Sarah Powers, talar mycket om att inte bara få ett andligt uppvaknande (det vill säga nå en högre medvetandegrad) utan också om att ”växa uppåt” (integrera och komma i kontakt med sina innersta känslor) och ”växa utåt” (känna empati och ha medkänsla för sig själv så att man även kan känna den med andra).

LÄS OCKSÅ: Yinyoga på djupet

Här följer tre exempel på vad jag fokuserar på i min egen yogapraktik just nu:

EN ICKE-DÖMANDE KÄRLEKSFULL MEDVETENHET

I samma stund som jag äntrar min yogamatta ökar min närvaro i stunden. Nuet är det enda som existerar och känner en ickedömande kärleksfull medvetenhet. Jag känner in hela min kropp, varje förnimmelse, och går sedan vidare till att ”stämma av” med mina känslor och mitt sinne. Jag försöker ta notis om allt som pågår inom mig – det är ett sätt att på ett kärleksfullt sätt möta och hantera alla känslor jag bär på. I vardagen är det ofta lätt hänt att vi direkt agerar på en känsla eller tanke så fort den kommer till oss. Men ju mer vi ägnar oss åt mindfulness, desto mer medvetna blir vi om vårt känsloliv och kan då i större utsträckning välja hur vi faktiskt vill svara på alla olika känslor. Ett val är något som sker medvetet, medan ett känslomässigt agerande sker omedvetet och direkt, alltså bortom vår kontroll (jämför till exempel med hur vi när vi är arga och upprörda tenderar att säga sådant som vi senare ångrar). Att praktisera mindfulness är därför ett sätt att ta kontroll över sina känslor i viss mån, och öka möjligheten att svara på både positiva och negativa känslor på ett lite mer kontrollerat och ”smartare” sätt. Vi lär oss skapa en liten distans till våra känslor, och snarare följa med en känsla än ledas av och agera utifrån den omedelbart.

Annons
Annons

FOKUSERING OCH LUGN

Har vi människor någonsin levt i ett samhälle med så mångadistraktioner och ett lika konstant brus som idag? Jag tror knappast det! TV:n, Facebook, Instagram, Twitter, inkommande mail eller samtal pockar på vår uppmärksamhet – vi blir överösta av information och intryck från alla möjliga kanaler. Efter att ha ”skannat av” min kropp, mina känslor och mitt sinne, så som jag beskrev tidigare, brukar jag gå vidare till att fokusera på mitt andetag. Jag börjar med att notera om min andning är kort och ytlig eller lugn och djup. Andas jag tyst eller högljutt? Åker luften in och ut mer i någon utav näsborrarna? Andas jag ner luften i bröstkorgen eller ända ner i magen? Närhelst mina tankar börjar vandra iväg hittar jag närvaron i stunden igen genom att fokusera på andetaget, utan att försöka kontrollera det. Det är ett sätt att hjälpa hjärnan att fokusera på det vi vill fokusera på, och skingra alla andra tankar. Faktum är att om du tränar på detta hjälper du till att bygga upp de delar av hjärnan som styr beslutsfattande, så att hjärnan generellt får lättare att sortera bort oviktig information och hjälpa dig ta beslut baserade på viktiga fakta.

Närvaro i stunden är också viktigt i umgänget med dina nära och kära – du kan helt enkelt lära dig att bli bättre på att inte låta tankarna vandra in på jobbmötet i eftermiddags eller huruvida din inkorg är full när du sitter och leker med dina barn eller lyssnar på en väns problem. Det är något av en vacker och sällsam gåva att kunna vara närvarande i stunden! När du så tagit notis om ditt andetag är det dags att fokusera på nedre delen av magen. Påbörja ujjayi-andning via diafragman, andas in fem och ut fem. Denna andningsteknik stimulerar de inre organen och vagusnerven och förflyttar kroppen in i ett tillstånd av återhämtning och vila, det vill säga det motsatta läget för när nervsystemet aktiverar flykt- och kampresponsen under stress. I viloläget sänks hjärtrytmen och blodtrycket, medan matsmältningen och immunförsvaret får lättare att fungera optimalt. Ujjayi-andning utgör ett perfekt läge för kroppen att slappna av i och skicka all energi till hjärnan istället. Ser vi till hur energin flödar i kroppen är andningen och fokuseringen på nedre delen av magen ett sätt att försätta kroppen i ”hara”-läget, ett tillstånd av att ”bara vara”. Vår inbyggda intuition och naturliga intelligens får då möjlighet att utvecklas.

LEKFULLHET OCH NYFIKENHET

Precis som djuren föds vi människor med en naturlig lust att leka och utforska livet. I takt med att vi blir vuxna glöms mycket av den här naturliga lekfullheten bort, och vi placeras in i kategorier och rättar oss efter ramar, vi blir helt enkelt mer allvarliga. En ny fascinerande studie som genomförts på björnar visar att de som behöll lekfullheten mest när de växte upp och blev äldre levde också längst. Ett skäl gott nog för mig för att ibland minska ner på allvaret och hänge mig åt leken! Det är ett privilegium att få hänge sig åt lek, eftersom detta tillstånd innebär att vi känner oss trygga. Så om vi känner oss trygga i vår yogapraktik, hur får vi in mer lekfullhet och nyfikenhet i varje rörelse? Vi har en inneboende förmåga att vilja sortera in saker och ting i fack.

Att skapa ordning och göra saker begripliga är ett sätt för hjärnan att kunna fokusera på annat.

Ett exempel här är när vi befinner oss i barnets position, där mångas tankar tenderar att vandra iväg, och det är helt enkelt för att vi är många som känner att vi kan den här positionen utan och innan. Hjärnan tar helt enkelt chansen att börja tänka på annat. Jag är dock av den uppfattningen att vi aldrig kan kunna en position helt och fullt. Vi kan uppleva den olika från dag till dag, till och med för varje andetag. Varje position kan fördjupas och kopplas till vad vi upplever just i den stund som vi gör den. Känns en sida av kroppen stelare än den andra? Har mina tankar lättare att vandra iväg mer i vissa positioner än andra? Väcker en del positioner några särskilda tankar? Se varje position som en möjlighet att öka ditt medvetande i stunden och utforska nuet. Dessa exempel jag tagit upp här nu är bara några tillvägagångssätt för mig att utveckla min yogapraktik och fortsätta på den väg som är sann för mig. Först formar du vanor, sedan formar dessa vanor dig. Försök att nästa gång du ställer eller sätter dig på mattan tänka efter vad du vill med din praktik, vart du skulle vilja att den för dig. Vad skulle du vilja ha mer av i ditt liv? Hjälper din nuvarande praktik dig att nå detta? Om inte, hur kan du använda just detta ögonblick till att styra dig själv in på rätt väg?

Text: Luke Bache

LÄS OCKSÅ: ”Oavsett om du tänker att du kan, eller tänker att du inte kan, har du rätt”
LÄS OCKSÅ: “Varför har alla så bråttom? Vart ska ni?”

Sara Valfridsson

Sara Valfridsson

Chefredaktör
sara.valfridsson@dohi.se 0470-76 24 00

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.